T minus 41 minutes
Bara en knapp timme kvar.
Detta år tycks jag återgå till hur man gjorde när man var mindre. Planerar och lägger i förväg fram kläderna som man ska ha dagen efter, för man vill gärna vara lite finare än vanligt när det är ens födelsedag. Kanske för att man känner på sig att man kommer vara lite mer i fokus, frivilligt eller inte, än vad man brukar vara alla andra dagar. Sedan väntar man. Man ligger med händerna på täcket och räknar ut hur många minuter det är kvar till klockan tolv för att då gosa ner sig lite extra och tänka att "nu är jag minsann ett helt år äldre, häftigt!" När morgonen gryr ligger man klarvaken och inväntar familjens väckning och presenter och en stor hund i sängen.
Riktigt så skulle jag inte tro att det kommer att se ut i år. Jag ska vara tidigare än vanligt på jobbet och Kristoffer har utvecklingssamtal i dagarna två och är därför inte hemma förrän sent. Och så vidare häftigt att fylla 26 vet jag väl kanske inte om det är. Jag läste lite bakåt i bloggen här och redan för tre år sedan började jag stimma kring det här med siffertalen, herregud vad mycket äldre jag känner mig jämfört med hur jag nu tycker att jag var då. Så mycket som har hänt, så mycket mer man upplevt, gått igenom och lärt sig.
Jag får väl trösta mig med att jag verkligen tror på att ju äldre man blir, desto visare blir man. (och ju tantigare du blir, desto godare smakar kakorna. Och även om jag inte får åka billigare hos SJ längre har jag förhoppningsvis många år kvar at gnälla över åldersnoja och gott om tid att ta mig vad helst jag vill.
Fast om folk frågar kanske jag kommer svara 25 ett tag till.
Johanna
S l o o o o w
Åååh herregud, finns det något mer enerverande och tålamodstestande än ett långsamt internet?
Jag hade ett långt och väl genomtänkt inlägg utarbetat i huvudet och så sätter jag mig med datorn och kopplar upp mig, så händer det ingenting. Absolut ingenting. Så på fredag när jag är totalt ledig hela långa dagen får jag göra ett nytt försök och istället. Jag tror dock att det kommer gå ungefär lika bra då också, jag gissar nämligen att det har att göra med mitt extremt begränsade minnesutrymme att göra. Har över 31 GB upptaget minne bara i Bilder-mappen: över 7000 filer och nästan 80 mappar! Sen tillkommer ju filmer, musik, allt annat som tar plats. Förstår ni varför en ny extern hårddisk står högt upp på önskelistan? Så fort jag är ägare till en sådan ska jag föra över allt från den här datorn och se om det kan göra susen.
Önskelista ja, nu är det bara två skälvande dagar kvar till dagen F, då man tydligen ska firas för att man blir ett år äldre. Självklart uppskattar jag varenda dag och minut jag har i livet men måste det verkligen innebära att man blir äldre? Snart är det ju inte roligt att leka tant längre, då är man tant! En trevlig del i hela ståhejet är ju dock att få träffa släkt och vänner och ställa till med kalas, det ska bli väldigt roligt.
Så alltså, vi hörs snart och ses precis efter det! :)
Johanna
Bildkavalkad!
Ojoj, vad jag har pratat på för er om den här helgen! Jag hade grandiosa planer på att inkorporera en fransk afton i månadens Kafferepsklubb; det skulle bakas macarons i oändlighet och jag skulle lära mig att bemästra denna konst direkt vid första försöket. Nåja, riktigt så bra tyckte jag inte att det gick, jag kämpade med plåtar, skålar, och spritsar i köket, med karamellfärg och maräng upp till armbågarna. Jag bestämde mig där och då för att aldrig mer försöka mig på det här, något som jag naturligtvis inte kommer att kunna hålla. Men det var inte värt all möda och slit jämfört med hur de såg ut, och så värst goda tyckte jag inte att de var heller. Damerna som kom tycktes uppskatta dem, men vad vet de?
När jag fick återbud på en Tarte Tatin sade jag kaxigt att jag skulle "slänga ihop" en Napoleonbakelse, och min skäl gjorde jag det! En timme innan folk kom hade jag inte duschad, städat, diskat eller bakat färdigt. Då satte jag in plåtar med smördeg i ugnen och skapade ett Napoleon-monster, som jag mer tyckte att det liknade. Här kommer en liten bildkavalkad över hur det såg ut i lördags.
När det är ont om arbetsyta får man hitta nya möjligheter..
Bakning är minst lika mycket kemi som knådande.
Voilà!
Damerna kom med bröd, ost, vindruvor och andra "franska" attribut som kompenserande ersatte deras bristande bakningsinsatser.
Mina bidrag! Macrons på brickor och i burk, Napoleonmonster på fat i förgrunden
Pynt ska det vara!
Vi såg den rafflande Melodifestivalfinalen och sedan begav sig alla hemåt. Söndagen började sedan underbart med kaffe och frukost ute på innergården med Anna och några av de andra som hade varit med dagen innan. Två timmar i hammocken och solskenet gjorde mig fräknig, underbart!
Direkt när jag slog upp ögonen och såg att det var sol ute beslutade jag mig för att fara ut till en antik/loppis ute vid Väla, eftersom det kräver lite motion i form av en promenad krävdes uppehållsväder, ansåg jag. Och herregud vad jag hittade grejer där! En mycket bra faktor är dessutom att de inte tar kort, så jag kunde inte handla hur mycket som helst. Förutom att jag fann massa pärlor lyckades jag dessutom pruta lite, det händer inte ofta så jag är extremt nöjd med min insats.
Ett underbart serveringsfat, detta lyckades jag klämma med den redan existerande summan, fastän det kostade 25:- till. Bravo för mig!
Björn på fat från en favoritstad, lycka!
En HEL servis! Jag är mäkta trött på att ha jättefina serviser där hemma, men även om man har 8 assietter har man 6 koppar, 7 kaffefat osv. Jag stod och räknade i butiken och lyckoruset steg när jag räknade till 12 av varje, perfekt! Dock har jag bara fått 10 koppar med mig, så jag ska ringa dem imorgon tänkte jag, och se om jag kan luska ut var det brast, i min matte eller i logistiken..
En kakburk! Kan man få för många? Tror knappast det! Har ni sett vilket fantastiskt underbart motiv då? Precis sådär vill jag att det ska vara när jag går på konditori.
Johanna
När jag fick återbud på en Tarte Tatin sade jag kaxigt att jag skulle "slänga ihop" en Napoleonbakelse, och min skäl gjorde jag det! En timme innan folk kom hade jag inte duschad, städat, diskat eller bakat färdigt. Då satte jag in plåtar med smördeg i ugnen och skapade ett Napoleon-monster, som jag mer tyckte att det liknade. Här kommer en liten bildkavalkad över hur det såg ut i lördags.
När det är ont om arbetsyta får man hitta nya möjligheter..
Bakning är minst lika mycket kemi som knådande.
Voilà!
Damerna kom med bröd, ost, vindruvor och andra "franska" attribut som kompenserande ersatte deras bristande bakningsinsatser.
Mina bidrag! Macrons på brickor och i burk, Napoleonmonster på fat i förgrunden
Pynt ska det vara!
Vi såg den rafflande Melodifestivalfinalen och sedan begav sig alla hemåt. Söndagen började sedan underbart med kaffe och frukost ute på innergården med Anna och några av de andra som hade varit med dagen innan. Två timmar i hammocken och solskenet gjorde mig fräknig, underbart!
Direkt när jag slog upp ögonen och såg att det var sol ute beslutade jag mig för att fara ut till en antik/loppis ute vid Väla, eftersom det kräver lite motion i form av en promenad krävdes uppehållsväder, ansåg jag. Och herregud vad jag hittade grejer där! En mycket bra faktor är dessutom att de inte tar kort, så jag kunde inte handla hur mycket som helst. Förutom att jag fann massa pärlor lyckades jag dessutom pruta lite, det händer inte ofta så jag är extremt nöjd med min insats.
Ett underbart serveringsfat, detta lyckades jag klämma med den redan existerande summan, fastän det kostade 25:- till. Bravo för mig!
Björn på fat från en favoritstad, lycka!
En HEL servis! Jag är mäkta trött på att ha jättefina serviser där hemma, men även om man har 8 assietter har man 6 koppar, 7 kaffefat osv. Jag stod och räknade i butiken och lyckoruset steg när jag räknade till 12 av varje, perfekt! Dock har jag bara fått 10 koppar med mig, så jag ska ringa dem imorgon tänkte jag, och se om jag kan luska ut var det brast, i min matte eller i logistiken..
En kakburk! Kan man få för många? Tror knappast det! Har ni sett vilket fantastiskt underbart motiv då? Precis sådär vill jag att det ska vara när jag går på konditori.
Johanna
Oh, and by the way...
Det här är två av mina absoluta favoritbilder från vår resa till USA, och de flesta av er har redan sett dem men jag tar tillfället i akt att lägga upp dem här också. Har ju faktiskt inte lagt upp en enda bild från resan annars!
Den första är från Washington DC utanför en snabbmatsrestaurang som jag insisterade över allt annat på att vi skulle besöka. Hade vi inte åkt dit hade hela resan varit ett misslyckande. Jag har läst mycket om just den här gatan och området runt om, det finns inte någon bok tror jag som Pelecanos inte har nämt antingen Ben's, U street som det ligger på eller området Shaw. Restaurangen har legat här sedan 1958 och stod pall för upploppen -68 som förstörde och ruinerade massor av andra företag och byggnader i resten av DC. Obama åt en chilikorv där dagen innan han skulle sväras in i Vita Huset och väggarna där inne i restaurangen är fyllda med foton på kändisar som har besökt lokalerna. Det var en märklig känsla att sitta där inne och försöka ta in all historik och stolthet, känna att även de till synes mest obetydliga platser kan rymma gedigen historia. Detta besök var helt klart en av de absoluta topparna på resan.
Fotot på Kristoffer är taget mittemot Madison Square Garden den sista kvällen vi var i New York. Vi skulle gå och se hockeylaget New York Rangers ta emot Anaheim Mighty Ducks och till och med jag, som ni vet var jag står när det gäller hockeyintresse, var upprymd. Hela vistelsen i New York hade varit så surrealistisk, man kände igen sig över allt man kom fastän man aldrig hade varit där, hur många gånger har man inte sett stadens sceneri på TV och film och associerade allting till någon slags märklig nostalgia. Att se en supermatch i en superarena, sista kvällen innan hemresa till lilla Sverige igen nådde sin kulmen någonstans här.
Jag tog ett hastigt foto på Kristoffer i väntan på walk vid övergångsstället, nästa sekund vändes kameran åt andra hållet och motivet var istället det totala myllret av människor och rörelse. Trots bristen på arrangemang inför kameratrycket är jag så himla nöjd med kompositionen av fotot; himlen är riktigt azurblå, ljuset från allt neon landar på Kristoffer som ser så förväntansfull och nöjd ut.
Vi har ju planer på att bredvid världskartan i vardagsrummet bygga en tavelvägg fylld med foton, teckningar, bilder, osv. från resor vi har varit på och resmål vi vill till. Och båda dessa foton kommer att få en fin plats i samlingen.
Johanna
En meningslös uppdatering
Jaha, nu kan ni förvänta er ett meningslöst ett-i-mängden-inlägg där jag mest tänkte rapportera hur den senaste tiden har förbipasserat och vad som väntar runt hörnet. Så, nu när ni är förvarnade kommer det:
- Inflyttningsfesten gick alldeles superoptimopsistopipangfenomenaliskt bra, det blev succé med 27 personer i lägenheten, perfekt mingel och god bål. Min insats som fårhund bedömer jag som förstklassig och alla inblandade skötte sig utomordentligt. Det gör jag gärna om!
- Kafferepsklubben har nytt sammanträde på lördag, då blir det franskt tema och imorgon är tanken att jag ska baka macarons i mängder. Jag är taggad till tänderna och det ska bli en riktigt kul utmaning då det inte verkar vara en helt enkel uppgift. Sedan har jag tänkt att duka och pynta lite här i tricolorens tecken, kommer säkert ta en del bilder som ni kan få kika på efteråt. :)
- På lördag är det även Mellofestival och jag har försökt att vara så ointresserad det bara går och i största möjliga mån försökt hålla mig utanför cirkusen, men redan första veckan var jag såld. Loreens bidrag har fått mig att i en månad sjunga i duschen, i matkön, vid skrivbordet på jobbet och i sängen vid läggdags; jag kan bara inte sluta, så bra är den. När den efter alla uttagningsomgångar nu äntligen släpptes på youtube och spotify kommer jag att spela och sjunga sönder den totalt för alla i min omgivning. Alla tummar jag har (två) kommer att hållas på lördag kväll. Danny och ni andra, släng er i väggen!
- Mina nyaste gardiner som jag köpte för två veckor sedan inför inflyttningsfesten är fortfarande inte strukna.
Johanna
