Give it up for the Westside
Åh, jag blir hela tiden påmind om hur rätt val jag gör när jag snart äntligen flyttar till västkusten. Nu när värmen nått oss, om än tillfälligt, blir det ännu tydligare. Sommaren i inlandet är det jävligaste som finns; det roligaste man kan göra i Hässleholm är att cykla bort till hässleholmsgården och slänga sig i gräset, eller möjligtvis cykla lite längre och hamna vid giftalgsfyllda Finjasjön. Har man ett par slantar extra i fickan och lite ork över kan man ta tåget till perstorp och bada lite med alla tusen fiskmåsar och getingar. Hade man mycket energi och vill och kan lägga en heldag kunde man ta tåget ner till malmö och ribban. Det va inte alls tokigt men det var absolut inget man kunde spontanisera eller kunde göra speciellt ofta. Att nu ha tio minuters cykeltid bort ner till hamnen och stranden, mer lagom avstånd till pappas båt och en innergård med hammock man bara kan slänga sig i känns helt freakin underbart. Att Hässleholm dessutom typ inte äger en uteservering lär jag inte sakna heller.
Hyllning till en annan Westside =P
När jag ändå är igång och snackar om flytten; emellanåt känner jag mig så sjukt sönderstressad. Igår fick jag ett utbrott på rulltrappan på Resecentrum som återigen var ur funktion för att några små ungjäklar pajat den för skojs skull. Känns som om jag hela tiden är på väg nånstans, men oavsett hur trevligt det än är när jag kommer fram är detta ingen hållbar situation. Men det är just det som håller mig flytande, att jag vet att det är så temporärt; att det snart är över. Men frågan är hur mycket av sin egen tid man kan och bör offra? Och hur mycket kan man förvänta sig att man borde få tillbaka?
Hyllning till en annan Westside =P
När jag ändå är igång och snackar om flytten; emellanåt känner jag mig så sjukt sönderstressad. Igår fick jag ett utbrott på rulltrappan på Resecentrum som återigen var ur funktion för att några små ungjäklar pajat den för skojs skull. Känns som om jag hela tiden är på väg nånstans, men oavsett hur trevligt det än är när jag kommer fram är detta ingen hållbar situation. Men det är just det som håller mig flytande, att jag vet att det är så temporärt; att det snart är över. Men frågan är hur mycket av sin egen tid man kan och bör offra? Och hur mycket kan man förvänta sig att man borde få tillbaka?
Oh well. Ska verkligen försöka bli bättre på att uppdatera här, hinner ju inte ens med att berätta om allt annat som händer. Men ska satsa på att åtminstone ge en veckovis uppdatering här, och förhoppningsvis lite oftare =) Ta det försiktigt där ute, nu när regnet och fula vädret återvänder får ni se till att hitta på nåt kul inomhus. Holla!
Johanna
Johanna
Trippin'
Hallå! Sitter i skolan nu, har verkligen haft svårt att avsätta tid till bloggandet, därför passar jag på nu när jag har ett par minuter över. Inlämningen av fältrapporten fick jag stå för idag och det har precis blivit avklarat, nu väntar jag på att Maja ska komma in till stan med mitt tågkort, och att Henke ska sluta jobba så att vi kan hänga en stund i det fina vårvädret. Fantastiskt blå himmel idag! =)
Mycket har hänt sen sist, jag har till att börja med varit på min minisemester i Eskilstuna. Satt och filosoferade en del under tågresorna upp och ner. Kanske är det gågna tiders storhet, kanske är det bara känslan av att vara på väg någonstans, men saknade Sala ordentligt när jag såg det på tågmonitorn och blev sugen på att få en ny tour i Kristinaschaktet. Oh well. Vistelsen på bortaplan var helt ok, mycket slappande precis som förväntat när man har att göra med de där två, men det var nog precis vad jag behövde efter en ganska hektisk period i skolan.
Resandet upp och ner var riktigt lugn hela tiden, sånär som på en stressig halvtimme under Norrköpingsbytet då jag som vanligt förlorade överblicken och uppfattningen på tiden. Men det löste sig, och Daniel Lemma höll mig sällskap i lurarna hela sista etappen hem. Han fick som vanligt mig att relaxa varenda muskel och tanke, och hela tåget kändes helt plötsligt invaggat sömnigt. Killen framför mig satt och blockade om sin fantastiska flickvän, jag tjuvkikade regelbundet mellan sätena. Jag hade varken dator eller block med mig så det blev ingen liknande serenad för min del, kanske att förvänta inom kort dock? ;) Sist när jag åkte från Sala i januari hade jag klottrat ner hela blocket av resonemang och tankar, kanske lika bra att jag inte hade det den här gången, har så mycket annat att säga ändå.
Jag har dragit slutsatsen nu att det är bra med såna här komma bort-resor. Man lär sig att uppskatta allt där hemma lite bättre, och man får nya syner, visioner och tillskott till vardagen hemma som säkert är jättenyttiga. Alla som kan borde göra lite såna här småutflykter lite då och då.
För övrigt vill jag säga att det kvittar hur mycket eller lite jag packar, det blir alltid en massa som aldrig blir använt och som packas upp lika platt och vikt som innan resan. Ok att man inte hinner använda 15 bikinis på 14 dagars resa, but still. :P
Jag har insett att jag hatar såna där Modulhus; såna som i princip är färdigbyggda och bara trycks på plats ungefär som mina och Majas duplobyggnader. Varför? De homogeniserar Sverige och dess arkitekturiska genialitet. På Posten kan man köpa valörfrimärken, allt från 50 öre till 50 kronor finns i urval. På 0,50-9:- är motiven olika landskaps präglade hustyper, allt ifrån en norrländsk timmerkåta på 50-öret, till den klassiska skånelängan på 7-kronan. Jag tycker att det borde fortsätta skapas sådan diversitet nu också, även om den varken är det mest praktiska eller effektiva varianten. Måste det alltid vara det då? Jag är ett stort fan av bergslagens kreationer, och även dess storslagna natur. En liknande motsvarighet lyser med sin frånvaro här i dessa mer exotiska breddgrader. Kuperat, grönt och stora och många sjöar, kunde inte Skåne fått en släng sånt också?
Jaha det var vad jag hade att erbjuda just nu. Men jag återkommer troligtvis snarare än ni hoppas, vi får väl se. =) Ta det försiktigt där ute i vårsolen, glöm inte solbrillorna! Holla!
Johanna
Mycket har hänt sen sist, jag har till att börja med varit på min minisemester i Eskilstuna. Satt och filosoferade en del under tågresorna upp och ner. Kanske är det gågna tiders storhet, kanske är det bara känslan av att vara på väg någonstans, men saknade Sala ordentligt när jag såg det på tågmonitorn och blev sugen på att få en ny tour i Kristinaschaktet. Oh well. Vistelsen på bortaplan var helt ok, mycket slappande precis som förväntat när man har att göra med de där två, men det var nog precis vad jag behövde efter en ganska hektisk period i skolan.
Resandet upp och ner var riktigt lugn hela tiden, sånär som på en stressig halvtimme under Norrköpingsbytet då jag som vanligt förlorade överblicken och uppfattningen på tiden. Men det löste sig, och Daniel Lemma höll mig sällskap i lurarna hela sista etappen hem. Han fick som vanligt mig att relaxa varenda muskel och tanke, och hela tåget kändes helt plötsligt invaggat sömnigt. Killen framför mig satt och blockade om sin fantastiska flickvän, jag tjuvkikade regelbundet mellan sätena. Jag hade varken dator eller block med mig så det blev ingen liknande serenad för min del, kanske att förvänta inom kort dock? ;) Sist när jag åkte från Sala i januari hade jag klottrat ner hela blocket av resonemang och tankar, kanske lika bra att jag inte hade det den här gången, har så mycket annat att säga ändå.
Jag har dragit slutsatsen nu att det är bra med såna här komma bort-resor. Man lär sig att uppskatta allt där hemma lite bättre, och man får nya syner, visioner och tillskott till vardagen hemma som säkert är jättenyttiga. Alla som kan borde göra lite såna här småutflykter lite då och då.
För övrigt vill jag säga att det kvittar hur mycket eller lite jag packar, det blir alltid en massa som aldrig blir använt och som packas upp lika platt och vikt som innan resan. Ok att man inte hinner använda 15 bikinis på 14 dagars resa, but still. :P
Jag har insett att jag hatar såna där Modulhus; såna som i princip är färdigbyggda och bara trycks på plats ungefär som mina och Majas duplobyggnader. Varför? De homogeniserar Sverige och dess arkitekturiska genialitet. På Posten kan man köpa valörfrimärken, allt från 50 öre till 50 kronor finns i urval. På 0,50-9:- är motiven olika landskaps präglade hustyper, allt ifrån en norrländsk timmerkåta på 50-öret, till den klassiska skånelängan på 7-kronan. Jag tycker att det borde fortsätta skapas sådan diversitet nu också, även om den varken är det mest praktiska eller effektiva varianten. Måste det alltid vara det då? Jag är ett stort fan av bergslagens kreationer, och även dess storslagna natur. En liknande motsvarighet lyser med sin frånvaro här i dessa mer exotiska breddgrader. Kuperat, grönt och stora och många sjöar, kunde inte Skåne fått en släng sånt också?
Jaha det var vad jag hade att erbjuda just nu. Men jag återkommer troligtvis snarare än ni hoppas, vi får väl se. =) Ta det försiktigt där ute i vårsolen, glöm inte solbrillorna! Holla!
Johanna
Mycket att stå i
Tisdag eftermiddag är det nu, jag sitter med mammas laptop framför mig, tv:n i periferin och pastan och ett illgrönt glas Kalle Sprättläsk bredvid. Den svenska televisionen första kanal visar Hets från 1944, den fick massa beröm i Metro idag så jag tänkte att jag min skäl skulle ge den en chans nu under min lunch. Helt ok tidsfördriv för tillfället, det påminner mig lite om de svartvita dagarna innan vi flyttade. Då var såna här filmer i stort sett enda utbudet om man var sjuk eller ledig en dag. De är trots sina ganska löjliga dialoger och lagom överageranden ganska fängslande och händelserika. Oh well, nog om det.
Igår var en oerhört trevlig dag. Relativt lång skoldag, men efter den mötte jag Maja och hennes klasskompisar med lite kinamat i handen för en solig stund i stadsparken. Efter en stund åkte vi två till Malmö för att köpa presenter till far som fyllde år, jag hade dessutom tagit beslutet att han skulle få bjuda oss på middag på mitt favoritställe i tidigarenämda stad; Carib Kréol. Vi hittade en cool t-shirt som skrek allt annat än 55+, en grupp som han faktiskt kan sälla sig till nu. I sista minuten fick vi tag i två böcker som jag tyckte verkade vettiga, alla presenterna verkade ha blivit bra. =) Guud vad jag älskar det där stället alltså, det ska inte dröja alltför länge innan jag besöker det igen, det är ett löfte. Min Jerk Chicken var fantastisk, och de andra verkade mer än nöjda med sin mat också. Pappa var lagom pinsam mot servitörerna som vanligt, vi blev föga överraskade. Jag fick visa leg när jag skulle köpa en drink i baren, även detta scenario inte någon ögonbrynshöjare. Runt elva var jag tillbaks i Hässleholm och kastade mig ganska bokstavligt talat i sängen. Det har varit för många tidiga morgnar nu ett tag, alltid trött känns det som.
Nähä nu kom mamma hem, har vistats i Tyringe ett par timmar med Lizzan idag, mycket skön break från allt stim i skolan och sådär. Lovar att uppdatera mer framöver! =) Ta det försiktigt! Holla!
Johanna
Igår var en oerhört trevlig dag. Relativt lång skoldag, men efter den mötte jag Maja och hennes klasskompisar med lite kinamat i handen för en solig stund i stadsparken. Efter en stund åkte vi två till Malmö för att köpa presenter till far som fyllde år, jag hade dessutom tagit beslutet att han skulle få bjuda oss på middag på mitt favoritställe i tidigarenämda stad; Carib Kréol. Vi hittade en cool t-shirt som skrek allt annat än 55+, en grupp som han faktiskt kan sälla sig till nu. I sista minuten fick vi tag i två böcker som jag tyckte verkade vettiga, alla presenterna verkade ha blivit bra. =) Guud vad jag älskar det där stället alltså, det ska inte dröja alltför länge innan jag besöker det igen, det är ett löfte. Min Jerk Chicken var fantastisk, och de andra verkade mer än nöjda med sin mat också. Pappa var lagom pinsam mot servitörerna som vanligt, vi blev föga överraskade. Jag fick visa leg när jag skulle köpa en drink i baren, även detta scenario inte någon ögonbrynshöjare. Runt elva var jag tillbaks i Hässleholm och kastade mig ganska bokstavligt talat i sängen. Det har varit för många tidiga morgnar nu ett tag, alltid trött känns det som.
Nähä nu kom mamma hem, har vistats i Tyringe ett par timmar med Lizzan idag, mycket skön break från allt stim i skolan och sådär. Lovar att uppdatera mer framöver! =) Ta det försiktigt! Holla!
Johanna
Blogg tillbaka
Tänkte uppdaterat min blogg hela den här veckan, men sidan har legat nere på grund av något jäkla browserbyte eller vad det nu var. I alla fall, nu är den uppe igen, good! Nu har jag dock inte tid att skriva, min simultankapacitet är redan på gränsen till överbelastad. Men återkommer snarast, that's a promise! =)
Johanna
