turning times
Kan det vara så att det äntligen håller på att vända? Att man i sin största depression har hittat ett ljus som gör allt det där jobbiga lite trevligare och enklare? Det sämsta jag kan göra är att ta ut något i förskott, men det hade ju bara varit så underbart om något sånt kunde inträffa. Det är ju lite skoj, för även om jag har en del läsare, så får de flesta redan uppdateringar av all information kontinuerligt, och nästan alltid redan innan jag ens hinner nämna något om det här på bloggen. Ringde både mamma, pappa och Sara i söndags kväll och berättade om min supersköna eftermiddag som jag absolut hoppas på blir fler. Förhoppningsvis kan det bli så redan i veckan, men så länge jag vet att det kommer för eller senare, har jag något att se fram emot. Har faktiskt en hel del att se fram emot när jag tänker efter. På lördag kommer både Henkan och Mathias och hälsar på här, det tycker jag ska bli helt suveränt roligt. Jag skrev en superpysslig inbjudan och skickade till Kristianstad; utlovade både middag och sedan studentöl. Ska bli så himla kul att träffas igen efter all denna tid! Jag försöker styra upp en rejäl gathering här hemma på lördag, får väl se hur det blir :) Andra grejen är att jag pratade med Jonte i dagarna; han hade ungefär lika stor svacka som jag, och han lovade att första lucka han hittade skulle bli till en Skåne-tripp. Så jag håller tummarna och hoppas att han vill komma och sprida lite västmanländsk/uppländsk värme här nere.
En övrig ganska kul grej är att Maja tvunget skulle anmäla mig på en modellsida på nätet där man kan få kontakt med fotografer och annat sånt i den branschen. Efter en helg som medlem där hade jag redan 3 meddelanden med förslag på fotosessioner, två av dem ska åtminstone gå av stapeln nu i november. Det kan nog bli intressant, jag som verkligen kan vara världens osäkraste och blyga inidivid ibland kan definitivt behöva träna mig på sånt där. I'll keep You posted!
För övrigt vill jag säga att jag redan kunnat kryssa av minst två grejer på min "att-göra-inom-kort"-lista, och det har bara gått två veckor sedan jag skrev den! Wow till mig själv säger jag då. Dessutom är några av dem påbörjade projekt som även de inom kort kommer vara avklarade. Stay tuned för den spännande fortsättningen... eller nåt. :P
Har pysslat och sådär med lite fler bilder, tänkte visa dem. Sen får ni ha det så bra och va rädda om er, vi hörs snart! =)
Johanna
En övrig ganska kul grej är att Maja tvunget skulle anmäla mig på en modellsida på nätet där man kan få kontakt med fotografer och annat sånt i den branschen. Efter en helg som medlem där hade jag redan 3 meddelanden med förslag på fotosessioner, två av dem ska åtminstone gå av stapeln nu i november. Det kan nog bli intressant, jag som verkligen kan vara världens osäkraste och blyga inidivid ibland kan definitivt behöva träna mig på sånt där. I'll keep You posted!
För övrigt vill jag säga att jag redan kunnat kryssa av minst två grejer på min "att-göra-inom-kort"-lista, och det har bara gått två veckor sedan jag skrev den! Wow till mig själv säger jag då. Dessutom är några av dem påbörjade projekt som även de inom kort kommer vara avklarade. Stay tuned för den spännande fortsättningen... eller nåt. :P
Har pysslat och sådär med lite fler bilder, tänkte visa dem. Sen får ni ha det så bra och va rädda om er, vi hörs snart! =)
Johanna
god kväll
Har suttit hela eftermiddagen i fönsterkarmen och läst transaktionskostnadsteori, druckit kaffe (!!!!!! Väldigt lite kaffe, väldigt mycket mjölk, och en släng socker), lyssnat på Stevie Wonder och Melo, och funderat över livet. Pendlar från att försöka hålla mig harmonisk och se vad som är positivt i mitt liv just nu, till att deppa över mörkret och kylan och allt som hör det där till. Men de ljusa stunderna är betydligt längre, och de blir fler och fler. Försöker hela tiden hålla hjärnan igång och tankarna på rätt spår, och jag tror det funkar. Hinner inte bli långvarig, måste fixa lite inför kvällens aktiviteter. =)
Ta det lugnt och försiktigt där ute i rusket! :)
Johanna
Ta det lugnt och försiktigt där ute i rusket! :)
Johanna
korthårig....are
Här kommer bilder till alla ni otåliga som fasar för vad som hänt.. :P
Sådär, enjoy och hoppas ni tycker det är lika fint som jag tycker. Så himla skönt känns det än så länge, vi får väl se om jag ångrar det senare.. Skriver längre inlägg här någon gång inom kort. =)
Johanna
Listan
-"Okej", fick hon ur sig, nästan ljudlöst, och darrade som ett asplöv i hela kroppen. Efter samtalet var över önskade en del av henne att hon inte hade svarat, det var ju verkligen att utsätta sig för psykologisk påfrestelse. Tårarna brände innanför ögonlocken och hon kämpade verkligen för att inte släppa efter. Samtidigt var hennes hjärta betydligt lugnare efter konversationen, men hjärnan gick fortfarande på högvarv, precis som det gjort ända sen det här började. "Du tänker kanske för mycket" hade hon intalat sig själv, men insåg senare att det var det enda hon kunde göra nu. Hon ville inte bli förd bakom ljuset, och då kunde hon inte låta sina sinnen slappna av, inte när de haft så rätt hittills. "Vi får helt enkelt se med tiden vad framtiden har att utvisa".
Listan kommer nu, men jag gjorde en light-version och radade upp åtgärder inför det kommande halvåret istället. Det känns som att om världen rasar samman är det inte läga för långtgående drömmar. Men gör jag en plan över hur jag ska ta mig ur denna situation kommer jag förhoppningsvis så småningom kunna börja med 25-årsplaner istället för halvårs-räddningspaket. Anyways, nog snackat, här kommer den:
1. Bli av med gamla demoner, och omge mig med folk som tycker om mig för den jag är och inte sticker när det är jobbigt.
2. Fundera ut en lösning angående Johans flytt, och verkställa den. Flytta eller inte flytta - det är frågan.
3. Klippa håret. Rejält. Detta sker redan nästa vecka, så kan ni spruta tårar hur mycket ni vill, jag kommer inte ändra mig. (kanske bara fega ur lite lagom :P)
4. Få min värdelösa kropp att må bättre, dvs. börja träna (vad som helst, bara jag kommer igång), äta betydligt bättre (mer och rätt) och varken dricka alkohol ofta eller mycket.
5. Vara mer aktiv med skolsaker. Klara mina tentor, ta det seriöst, och fundera på om jag vill åka utomlands eller inte nästa år. Dessutom engagera mig i fler aktiviteter rörande campus, nu när jag inte spenderar tid med någon speciell kan jag ju spendera den med kårfolk eller nåt istället haha. Ska se över intressanta alternativ.
6. Bestämma om jag ska jobba eller inte under nästa kurs. Det har känts jobbigt, men det har inte varit det egentligen. Om jag kan lära mig att vara mer tidseffektiv när jag väl kan, så borde det inte vara något problem att jobba samtidigt. Dessutom är det fantastiskt bra slantar att ha om man ska finansiera en uppcoming Parisresa...
Det här får räcka så länge, känns som ganska stora punkter att åtgärda bara sådär. Men det är det nödvändigaste som behöver göras. Nu ska jag kila, en kopp varm choklad och tusen ton tentalitteratur väntar i vardagsrummet. Ha det bra!
Johanna
Listan kommer nu, men jag gjorde en light-version och radade upp åtgärder inför det kommande halvåret istället. Det känns som att om världen rasar samman är det inte läga för långtgående drömmar. Men gör jag en plan över hur jag ska ta mig ur denna situation kommer jag förhoppningsvis så småningom kunna börja med 25-årsplaner istället för halvårs-räddningspaket. Anyways, nog snackat, här kommer den:
1. Bli av med gamla demoner, och omge mig med folk som tycker om mig för den jag är och inte sticker när det är jobbigt.
2. Fundera ut en lösning angående Johans flytt, och verkställa den. Flytta eller inte flytta - det är frågan.
3. Klippa håret. Rejält. Detta sker redan nästa vecka, så kan ni spruta tårar hur mycket ni vill, jag kommer inte ändra mig. (kanske bara fega ur lite lagom :P)
4. Få min värdelösa kropp att må bättre, dvs. börja träna (vad som helst, bara jag kommer igång), äta betydligt bättre (mer och rätt) och varken dricka alkohol ofta eller mycket.
5. Vara mer aktiv med skolsaker. Klara mina tentor, ta det seriöst, och fundera på om jag vill åka utomlands eller inte nästa år. Dessutom engagera mig i fler aktiviteter rörande campus, nu när jag inte spenderar tid med någon speciell kan jag ju spendera den med kårfolk eller nåt istället haha. Ska se över intressanta alternativ.
6. Bestämma om jag ska jobba eller inte under nästa kurs. Det har känts jobbigt, men det har inte varit det egentligen. Om jag kan lära mig att vara mer tidseffektiv när jag väl kan, så borde det inte vara något problem att jobba samtidigt. Dessutom är det fantastiskt bra slantar att ha om man ska finansiera en uppcoming Parisresa...
Det här får räcka så länge, känns som ganska stora punkter att åtgärda bara sådär. Men det är det nödvändigaste som behöver göras. Nu ska jag kila, en kopp varm choklad och tusen ton tentalitteratur väntar i vardagsrummet. Ha det bra!
Johanna
Måndag morgon
Igår kväll kollade jag och min kära sambo på film, och nånstans mitt bland all testosteronfylld action sa Robert de Niros karaktär ett par kloka ord. Han tyckte att man skulle sätta sig ner och göra en lista på vad man ville mest av allt i livet just nu, sen skulle man spendera de kommande 25 åren med att försöka uppfylla dem. Det låter väl inte som en helt dum idé egentligen? Jag vet att massiva förändringar kommer behöva göras nu, så idag ska jag sätta mig och göra min lista. De flesta grejerna är ju egentligen inte frivilliga önskningar från början, men jag känner på mig att situationen kommer bli ännu bättre, än den jag fann mig i tidigare.
Ska försöka bli lite bättre på att skriva här, ser ju att jag har en del frekventa läsare, så ska försöka ge dem lite mindre sällsynta uppdateringar. Nu ska jag till skolan och plugga, droppen hade ju varit om jag kuggat en tenta för första gången någonsin. Det ska inte hända, det här är det enda av allt som hänt som jag faktiskt själv kan styra. Så jag måste kila nu, men vi hörs och störs inom kort! =) Ha det bra och va rädda om er och andra!
Johanna
Ska försöka bli lite bättre på att skriva här, ser ju att jag har en del frekventa läsare, så ska försöka ge dem lite mindre sällsynta uppdateringar. Nu ska jag till skolan och plugga, droppen hade ju varit om jag kuggat en tenta för första gången någonsin. Det ska inte hända, det här är det enda av allt som hänt som jag faktiskt själv kan styra. Så jag måste kila nu, men vi hörs och störs inom kort! =) Ha det bra och va rädda om er och andra!
Johanna
Last One for You
Idag vet jag inte ens vart jag ska börja... Igår var en av mina sämsta dagar någonsin, hade inte både Sara och Johan varit här och stödjande klappat mig på huvudet hade jag nog inte rest mig från sängen än. Jag vet inte om det värsta i hela historien är att jag känner mig så fruktansvärt lurad och förd bakom ljuset (antagligen under en längre tid än jag vet), jag har nämligen dessutom haft en känsla över att jag varit paranoid och löjlig som ens tänkte tanken på att något sånt kunde inträffa. Inte så konstigt kanske eftersom feta lögner försökte intala mig det, att jag absoluuuut inte hade någon anledning att tro det - till vilken nytta? En av motivationspunkterna till att man ljuger är väl för att man tror att man ska tjäna nånting på det? Så varför inte berätta sanningen i en situation när det egentligen inte finns något att förlora? Jag menar, är du rädd att mista mig som vän; det har du redan gjort, och nu gånger tusen. Just nu är jag så fruktansvärt upprörd och finner hela den här grejen avskyvärd, och jag önskar att jag aldrig träffat dig. Det hade besparat mig många tårar, både då och nu.
För visst gråter jag, anledningen att jag blir så upprörd nu är ju för att jag trots allt hade hopp kvar, om dig och om oss. Du sa att det kanske skulle ändras när det hade gått en tid, well, den där tidsfristen har löpt ut, och du har fortfarande inte kommit tillbaka. Istället väljer du vad du blev upprörd över att jag ens nämnde innan; Hur kunde jag ens få för mig nåt sånt? Det var absolut inget du ville gå tillbaka till eller ens tyckte om sa du, och vad jag hade (som verkligen är precis raka motsatsen) var det som gällde. Yeeeeeeeah right. Och du kan inte i dina vildaste fantasier förstå varför jag känner och reagerar som jag gör?
Men som i alla såna här fall kommer det något gott ur situationen. Jag hoppas att detta kan fungera som en språngbräda, att kanske äntligen se vad alla andra har sett länge behöva göras. Hur ledsen jag än har varit och är nu, kommer det en dag när jag inte kommer känna så här, och med hjälp av vad som hänt nu kanske den dagen kommer tidigare än trott. Jag hoppas innerligt det, och processen har redan börjat. Idolisering, beundran, respekt och djup kärlek är borta och utbytt. Vad som istället erbjuds censureras här.
Min förhoppning är enkel; jag hoppas att du får känna samma som jag gjort, och att du kanske då inser hur fel allting gick här, och att du drar lärdom av och vinner pluspoäng i empati genom det. Från och med nu är det slut på såna här inlägg, specialtillägnade och deprimerade. Tack för allt, även för detta.
Johanna
För visst gråter jag, anledningen att jag blir så upprörd nu är ju för att jag trots allt hade hopp kvar, om dig och om oss. Du sa att det kanske skulle ändras när det hade gått en tid, well, den där tidsfristen har löpt ut, och du har fortfarande inte kommit tillbaka. Istället väljer du vad du blev upprörd över att jag ens nämnde innan; Hur kunde jag ens få för mig nåt sånt? Det var absolut inget du ville gå tillbaka till eller ens tyckte om sa du, och vad jag hade (som verkligen är precis raka motsatsen) var det som gällde. Yeeeeeeeah right. Och du kan inte i dina vildaste fantasier förstå varför jag känner och reagerar som jag gör?
Men som i alla såna här fall kommer det något gott ur situationen. Jag hoppas att detta kan fungera som en språngbräda, att kanske äntligen se vad alla andra har sett länge behöva göras. Hur ledsen jag än har varit och är nu, kommer det en dag när jag inte kommer känna så här, och med hjälp av vad som hänt nu kanske den dagen kommer tidigare än trott. Jag hoppas innerligt det, och processen har redan börjat. Idolisering, beundran, respekt och djup kärlek är borta och utbytt. Vad som istället erbjuds censureras här.
Min förhoppning är enkel; jag hoppas att du får känna samma som jag gjort, och att du kanske då inser hur fel allting gick här, och att du drar lärdom av och vinner pluspoäng i empati genom det. Från och med nu är det slut på såna här inlägg, specialtillägnade och deprimerade. Tack för allt, även för detta.
Johanna
Nollningen
Orkar inte skriva nånting egentligen, känner mig urpumpad både fysiskt och mentalt. Men, eftersom jag lovat att visa lite bilder från vår nollning ska jag hålla mitt löfte: här kommer ett litet axplock =)
större delen av gruppen (vi blev aldrig speciellt många.. :P)
afterski-tema; Johan Jag Sara
Jag och Sara dag 2: Carnevaltema =)
Jag och Nolla Anna (1) under förberedelserna 
Elin, Nolla Anna (1) och Sara under förberedelserna hos oss
Inte lika mycket glitter på Johan...
Shottar under pubrundan... 
Jag och Nolla Anna (2) under pubrundan
Dag 3; Mexicotema. Faddrarna samlade
Dag 4; Westerntema. Jag och Nolla Sofia
Såklart tvingade idioterna mig, en av grenarna i femkampen: Rodeo...
Maskeraden på lördagen. Gissa vem? :P
En del av gruppen samlad; vår gruppvinnare Sofia i mitten =)
Sista kvällen, vi hjälpte till på sittningen
Jag och My inne i köket
Jaha, det var vad jag ville bjuda på just nu. Har inte lagt upp mina egna bilder på facebook ens faktiskt, hade bara från de två första dagarna, så tyckte inte att det var lönt. Så lite exklusivitet har vi här på bloggen minsann haha. Ha det bra everyone! Mer roligare läsning nästa gång.
Johanna
större delen av gruppen (vi blev aldrig speciellt många.. :P) afterski-tema; Johan Jag Sara Jag och Sara dag 2: Carnevaltema =)Jag och Nolla Anna (1) under förberedelserna Elin, Nolla Anna (1) och Sara under förberedelserna hos ossInte lika mycket glitter på Johan... Shottar under pubrundan... Jag och Nolla Anna (2) under pubrundan Dag 3; Mexicotema. Faddrarna samladeDag 4; Westerntema. Jag och Nolla Sofia Såklart tvingade idioterna mig, en av grenarna i femkampen: Rodeo... Maskeraden på lördagen. Gissa vem? :P En del av gruppen samlad; vår gruppvinnare Sofia i mitten =) Sista kvällen, vi hjälpte till på sittningen Jag och My inne i köketJaha, det var vad jag ville bjuda på just nu. Har inte lagt upp mina egna bilder på facebook ens faktiskt, hade bara från de två första dagarna, så tyckte inte att det var lönt. Så lite exklusivitet har vi här på bloggen minsann haha. Ha det bra everyone! Mer roligare läsning nästa gång.
Johanna
