My Place In Cyber Space

Ojojoj. Nu har jag stått i duschen och förarbetat ett helt nytt inlägg i hjärnan, raderat och ändrat formuleringar och funderat över ordval. Det är en av de mest kreativa och högaktiva platserna för min hjärna att vistas, problemet är bara vad som händer sedan med alla de tankar som efter att duschdörrarna öppnas bara försvinner ut i rymden. I det här fallet hamnar i stort sett alla här i min datorkryptering och fortsätter vidare till er lagom intresserade läsare. Nu sitter jag i skräddarställning i soffan med vinglaset bredvid och tar tid jag absolut inte har till att uppdatera er lite. Vin?! tänker ni. På en tisdag? Ja, av två anledningar.
1. jag spenderade helgen med Trivial Pursuit och popcorn, lite filmer och två besök på Nautilus. Före nattning låg vi som vanligt som två pensionärer med varsin bok på vår förutbestämda plats i sängen och frossade i vettig litteratur. Mycket moget, men med följd att jag saknade ett trevligt glas vin eller två.
2. Jag gillar själva bilden och idéen med ett glas vin till författandet, folk har ju druckit betydligt starkare saker under sitt skapande oavsett vilken dag i veckan det har varit.

Och jag kommer ändå somna inom en kvart, jag är helt slut i huvudet efter två hårda dagar som växellärling nere på Lunds kommun. Det är bara den här veckan som denna situation råder och trots att jag tycker att det både är roligt, spännande, nyttigt och praktiskt är det absolut inte vad jag har tid med just nu. Mitt liv går absolut inte ihop just nu. Det är för mycket, och samtidigt för lite, på gång just nu. Jag har 100 % studier fram till januari samtidigt som jag ska rycka mig hårt i kragen och äntligen skriva min sista tenta från Campus om en månad. Sen behöver jag verkligen få ett jobb och går därför på alla intervjuer jag kan och irrar runt inne på diverse jobbsökarsidor på nätet simultant, samtidigt som jag inte kan ta ett jobb med för mycket timmar, för det har jag inte tid med. Herregud, hur ska detta sluta?

Nu har jag i alla fall tusen (tre) ärenden som måste utredas innan jag kryper mot sängen, men jag återkommer med säkerhet innan veckan är slut. Då ska jag lägga fram min teori om sfärer för er. Mycket spännande, känn er intrigerade!






Johanna

Idag kommer fanimej ytterligare ett inlägg mer eller mindre (mer) om utseende. För jag har fram och tillbaka en hel del problem med mitt yttre som ingen annan tycks se förutom jag, men det varierar varenda gång mellan olika kroppsattribut. Och när jag har börjat fokusera på den här störiga och fula kroppsdelen sker en psykologisk process som förvrider allt i mitt huvud; jag börjar titta mig runt på stan och i min omgivning efter andras kroppsdelar, hur se de ut just där? Det kan förvisso även ske när det kommer till shopping och kan innebära att om jag behöver ett par jeans så går jag runt och stirrar på hur alla andras jeans ser ut och vad det är som gör ett par jeans snygga. Denna dysfunktionella åkomma har jag inte frågat så värst många om men fått svar från några håll om att det är ett "högst märkligt beteende" eller att jag borde söka praktisk hjälp för det.

Oavsett, en sak har stört mig i åtminstone ett år, vilket är längre än de flesta av mina deffekter brukar retas med mig. Jag tittar och jag tittar och jag tittar. Överallt ser jag människor utan denna problematik, oavsett deras ålder, genetik eller BMI. Jag blir förbaskad. Jag har försökt göra något åt det ett tag nu utan att se några resultat, vilket för mig ännu mer förbaskad och frustrerad. Idag googlade jag syndromet och fick reda på att man för att undvika eller lindra besvären skulle utföra följande bedrifter:

1. Motionera mera
2. Ändra sin kost
3. Vårda problemområdet
4. Sluta röka
5. Acceptera sitt utseende

Fem fenomenala tips, eller? Skit ner er. Först och främst, det här var snarare ett tips av veckotidningskaraktär än från en sjukhusrekommendation, så egentligen vet jag inte varför jag ens brydde mig om att läsa. För det andra, Vilka problem blir inte bättre av dessa nämnda punkter? Äta nyttigt, röra på sig, inte röka.. säger inte det sig självt att det är hälsosamt och därför helt logiskt borde ge den perfekta kroppen? (här vill jag bara slå mig i pannan med handflatan och skrika Daah..? ) Men det fungerar ju inte riktigt så, alla är inte modeller i Milano eller passar i bodycons. Då kan vi inget annat än följa självhjälpspunkt nummer 5 som menar att vi bara rätt av ska släppa lös oss och skita i hur vi ser ut för det finns ändå inget vi kan göra åt det. Tack för det tipset, verkligen.

Vad jag var ute efter var konkreta och enkla tillvägagångssätt, om de så skulle säga att det finns en apparat att köpa för att utplåna detta problem som du har, Johanna. Det kostar 10 000 riksdaler men sen kommer du aldrig att uppleva detta igen. Då hade jag sagt tack för hjälpen, sparat och knegat och snålat för att få ihop till detta, sen skulle affären vara ur världen. Men icke, se punkt 5. Om jag nu, som det här fallet i princip gör gällande, så har jag testat ALLA punkterna. Och för några år sedan, när mitt problem inte fanns, ja då hade jag betydligt mer att jobba på i de flesta av de här punkternas fall.

Herregud, ska det vara så svårt att åldras och måste jag börja redan nu?


Johanna

Det var en riktigt trevlig lördag vi bjöds på för några veckor sedan, här kommer lite tjusiga foton från heldagen:



Anna, Emmah & en Anna till

Vi startade dagen med ett riktigt träningspass



Sedan följde ett mycket uppskattat varmvattenbad där vi dröjde tills fingrarna blev skrynkliga



Alla tjejerna



När vi kom hem till Emmah hade Robban dukat fint och bjöd på trerätters som var mer än njutningsfull



Till bords fick alla i uppgift att berätta en liten anekdot om sin historia med Emmah, mycket rolig idé.



Festen förflyttades till vardagsrummet

SingStar drog igång...



...vilket som synes var till min stora förtjusning (jag försökte fly fältet.)



Vi for sedan med Emmah i ilfart till Hässleholm och underbara gamla Björksäter för en kväll med Barbados.







två gruppbilder, sen fick kameran vila resten av kvällen. Jag bjuder på att jag ser ut som en hybridjätte, jag har hundra saker jag vill skylla på men ingen som riktigt duger. Jag vet inte vad som skett med mig.



Tusen tack för kvällen!


Johanna

Först av allt, innan jag börjar babbla iväg åt andra håll skulle jag vilja tacka min kära gamla gymnasiekamrat Andreas Roos för den stora vänligheten som hjälpte mig att ytterliga justera min bloggs utseende. Det handlade bara om en sådan enkel sak som centrering av allt men det betydde oerhört mycket för mig och jag är uppriktigt tacksam. Tack för att du dessutom gjorde det på lördagens trevliga festligheter utan att någon officiell faktura har skickats mig. I utbyte har jag lovat att så till förfogande med tips innan han gör sitt nästa utskick och se mellan fingrarna om han nu mot all förmodan inte skulle lyda mina råd. Hans mycket mer avancerade hemsida (kanske även mer intressant?) hittar ni här.

Jag skulle sedan vilja krångla mig runt mitt sitt stora problem med alla modebloggar. Mitt problem innebär mer precist att jag inte förstår meningen med alla tusentals tjejer (och killar, för den delen) och deras behov av prata om skor och dagens outfit och till vilka säsonger vad gäller. Det jobbiga med allt det allt det här är att jag själv älskar mode. Men med en twist kanske. Jag abonnerar inte men lusläser alla pretentiösa modetidningar jag kommer över och flikar vissa sidor för att markera vad jag tycker om. Jag kan en del om designers, modeller och fotografer och jag ser ofta olika klädkreationer som konst. Min syster har en bokmärkespärm med inspirerande kläder utklippta från olika sammanhang och med allt mitt flikande skulle jag kunna göra det samma (och har funderat länge på det men har ingen tom bokmärkespärm över, de är fulla allihop) Samtidigt är jag mycket kritisk till alla som har gjort sig en hobby på att visa sina kompisar via internet vad de har köpt på sitt lilla köpcenter den här dagen. Jag ser skapandet och kreativiteten som en väldigt inspirerande konstform och älskar när Karin Winther rapporterar från modemässorna och att bläddra i Peter Lindberghs fotoböcker.

Jag säger dock absolut inte att jag följer dessa trender, även om de ofta fungerar som språngbräda för andra idéer jag har. Jag säger inte heller att jag någonsin kommer att ha råd att köpa ett enda plagg av en riktig märkesdesigner, hur gärna jag än skulle vilja. Men jag kan bläddra i tidningar eller gå i affärer och bara stryka över plaggen och känna på materialet, njuta av mönstret och sucka drömskt åt höga klackar jag absolut inte kan gå i.

När jag så småningom får ett jobb vet jag precis hur, vad och var jag shoppa. Men ni kommer inte få se några bilder.

Johanna

Jag tänkte just skicka ett sms till Kristoffer att det inte gjorde något om han missade programmet ikväll eftersom det verkade vara ett typiskt sådär mitt-i-säsongen-så-vi-kan-smyga-in-lite-lägre-kvalitet-än-vanligt - program, ni vet. Men så satte jag mig ner ordentligt och gav det en ny chans och boy, fick jag belöning. För det första förtrollar ju Daniel Sjölin som alltid, sen myser jag bara av själva stämningen när de i sin tur sitter i studion och myser och bläddrar i böcker. Till julklappslistan tillsammans med alla köksgeråd och övriga materiella ting lägger jag alla Sjölins egna böcker (vilka han i progammet ofta själv driver med) som jag länge har tänkt att lägga vantarna på men aldrig blivit färdig till. Jag är faktiskt rätt besviken på dagens utbud av fysiska bokhandlar, här i Helsingborg har de bara en godkänt, och det endast tack vare sin engelska pocket-samling, annars hade även den kunnat kvitta. De säljer hundratals bästsäljande snabbkonsumerade deckare av svenska deckardrottningar och hundratals kokböcker av tredje generationens kockar som gärna delar med sig av familjerecepten. Var är djupet, var är profileringen och var är intresset för allt som inte finns på topplistorna? (varför topplistorna innehåller vad de gör är ju en helt annat diskussion) Som tur är finns internetbokhandlarna, det är väl säkert därför som läget förändrats för de riktiga bokhandlarna. Som tur är finns även second hand-affärer och antikvariat där det går att fynda som en tok om man bara hittar rätt ställen och timing.


I övrigt skulle jag vilja säga att torsdag tydligen är min nya fredag, det tycks nu vara min vanligaste bloggkväll i veckan. Fråga mig inte varför, idag har hjärnan varit igång på högvarv hela dagen och med en väl schemalagd helg är jag som vanligt redan uppe i varv mentalt inför den. Har jag mycket framför mig att stå i, oavsett om det är business eller pleasure, blir jag väldigt lätt uppjagad och disträ. Jag ska jobba på det där. Nu har jag åtminstone varit en avslappnad vecka uppe i Halmstad, helgen innan dess var jag i mina gamla kvarter på 25-årsfest. Det är faktiskt en trevlig bonus jag förärat mig helt nyligen, att ha gamla kamrater att umgås med när man beger sig hemåt, det har jag nog saknat även om det är helt självförvållat. Lite senare när jag packat upp tänkte jag lägga upp lite bilder från festen och lite allmänt från senaste tiden.


Nu tänkte jag avrunda med att skänka er min städ/relax-lista (ja, det är konstigt nog samma sak) som visserligen är under strukturering fortfarande men absolut lyssningsbar. Ni som har spotify kan ju kika på alla listorna om ni kanske har någon annan favorit, jag för min del tycker att den passar alldeles utmärkt nu i höstrusket!

Oldtimers (working project)


Take care,

Johanna