PRAG.

Vi steg efter en vacker tågresa längs med en förgrening till Moldau klädd av skogar och små samhällen, gamla borgar uppe på höjder och värdhus med röda pelargoner i massor som prydde alla balkonger, av i värmen på stationen i Prag. De stora och moderna lokalerna ledde oss ut i en vacker park som totalt ställde oss desorienterade och fastän jag hade en adress i handen och en begriplig karta framför oss blev det ändå fel så fort vi började promenera. Tryckande värme, alldles för tungt bagage i släptåg och deras alltför stora kärlek till det kyrilliska alfabetet gjorde att vi snabbt haffade en taxi som i ryslig fart, tutandes och gestikulerandes, tog oss till hotellet som vi bokat hemifrån Sverige.

En fin gammal gata, precis som på bilden på internet, inte alls långt från centrum-centrum. Men känner ni igen den där känslan, när hela gatan är full av vackra sekelskiftesbyggnader, några till och med ännu äldre, medan det hus han stannar framför är ett brunkaklat 70-talsbygge som man inte riktigt förstår vad det gör bland de andra, men det är likväl det du ska kliva in i? Det blev ändå helt OK, filosofer beskriver ju ibland att man hellre bor tråkigt och tittar ut mot något fint, än tvärtom, och den tankebanan anammade vi i det här fallet. Alltihop var rosa, belysning var i princip obefintlig och frukosten var riktigt ynklig, men det spelade faktiskt ingen större roll. Vi var ju inte där för att hänga på hotellet, nu bodde vi dessutom bra till och tredje dagen kände man sig nästan hemma när man inte behövde kolla en gång extra på gatuskylten för att försäkra sig, utan bara världsvant vek in på rätt bland alla slingriga små kullerstensgator.

Första kvällen vandrade vi in i stan, över den överdådiga och mäktiga gamla (ni kommer att läsa olika synonymer som dessa i hela detta kaptiel, det var bara sånt - oundvikligt och överallt!) Karlsbron i strålande väder och slog oss ned på en störtmysig liten restaurang. Något av det bästa med Prag är att du kan tycka "Oj vad fint det här se ut, säker precis hur dyrt som helst", men det är det aldrig. Här fick vi vars tre rätter med vin, öl och kaffe för ungefär 300 spänn. Sick! Efter den trevliga middagen promenerade vi tillbaka in i stan och mötte upp med tre av Kristoffers vänner hemifrån Landskrona. Jodå, vi visste i förväg att de skulle vara där, likväl kändes det någon skumt att sitta på en engelsk pub i Prag och pladdrar svenska. Hela kvällen var riktigt fin och vid ettiden gjorde vi sällskap hemåt (enda kvällen på hela resan som vi var ute så här ”sent”!) förbi absinthstinna små barer eller obskyra pubar inredda helt i svart.

Dag två träffade vi återigen det svenska sällskapet och åkte upp till slottet, riktigt pampigt i sig, även om man bortser från att den ligger uppe på en höjd och har byggts runt en gotisk medeltidskyrka. Lunch intogs på en amerikansk rooftopbar (det finns gott om amerikaner i Prag, och de kan ju inte tänka sig att leva utan hamburgare eller barbeque alltför länge..) och efter det traskade vi åt varsitt håll. Vi gick tillbaka upp till slottet och genom slottsträdgårdarna som var vildvuxna och inte så mycket blommor som insekter som trivs bland blommor. Vi gick en annan bro tillbaka in i centrum, besökte vårt andra Starbucks i staden och gick hem för dusch och liten tupplur. Som nya människor besökte vi avenyen som ruskigt mycket påminner om avenyen i Göteborg; Poseidon ersatt av Karl den store  och vårt moderna museum med deras. Vi åt nudlar (Kristoffers var blå!), fotograferade vacker himmel och sedan strosade hem.

Sista dagen i Prag gick också ut på att gå. Vi klurade oss bort till tågstationen (faktiskt betydligt svårare än vad man tycker att det borde vara till ett sådant ställe) för att boka platsbiljetter vidare till nästa destination och med endast lite självförtroende i bagaget denna gång lyckades vi leta oss rätt ur stationsparken. Vi tog en shoppingtur i stan, åt en riktigt hemsk pestopasta, gick förbi den gula (läs: galna) marknaden och åt en murrig men mysig middag på ett litet, litet torg precis på andra sidan bron. När vi kom ut därifrån var det någon slags liten fransk marknad med vin, ostar och en och annan snigel, som vi faktiskt passerade utan några intag. Vi gick in till det stora torget mitt i centrum och stod en lång stund och bara tog in allt vackert innan vi vandrade längs våra slingriga gator hem och skålade i halvgod minibars-champagne. På förmiddagen dagen efter for vi vidare mot nya äventyr.





























































Del 2 av 6. Nummer tre på väg, snarare än ni anar!



Johanna


Kommentarer
Postat av: lilla mamman

Jättefint resereportage!

Lite smygstart på Venedigs kanaler eller..?

Du kanske kan få jobb på tv:s packad och glad, nej jag menar packat och klart program.

2012-08-13 @ 17:51:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0