Reformation
Nytt år, nya tider. Jag vandrade stunden innan gryningen längs den fascinerande Kungsgatan i Halmstad denna mörka måndagsmorgon. Den är lustig och annorlunda eftersom den börjar borta vid tågstationen med höga ståtliga sekelskiftesbyggnader som sedan övergår i 200 meter folkhemslådor för att avslutningsvis visa upp supermodern reslig glasestetik medd helfönster ut mot Nissan. Att promenera längs gatan är som en kronologisk resa i arkitekturens skiftningar. Men nog om det. Jag satte mig på tåget 07.04 och försvann in i halvdvala och återupplevde helgens trevligheter och funderingar. Nu sitter jag i soffan efter veckans första arbetsdag med en tenta i juridik på söndag som enda kvarvarande åtagande i mina studier som irriterar någonstans i bakgrunden. Dock finns det två stora issues som stör mig betydligt mer, och som även tycks vara svårare att korrigera. Det ena är en väldigt ytlig sak, att jag är missnöjd med hur jag ser ut. Egentligen är det bara detaljer här och var, men det är för många för att kunna bortse från. Jag har dock gjort ett hyfsat åtgärdsprogram, så får vi se hur det går med det. Det andra är betydligt mer berättigat antar jag, det är osäkerheten över att inte ha ett jobb och en inkomst. Jag vill absolut inte fastna hos arbetsförmedlingen och bidragssnurror med allt vad det innebär, det är inte jag. Därför går enormt mycket av min energi till att oroa mig över detta och försöker göra något åt det, och att klaga över min situation naturligtvis.
Men hur gick då nyårskvällen? Förutom att mina hemnycklar kom på vift i all förberedelsehetta och fortfarande inte är funna, skulle jag vilja drista mig att kalla det för succé. Det började riktigt kaotiskt med att bordet som vi skulle äta vid rasade ihop när jag ensam försökte resa det, följt av att ett av mina nya glas jag fått i julklapp var sönder redan när jag skulle packa upp dem så dukningens skönhetspoäng föll aningen. Eftersom jag höll middag för fem män var det dock ingen detalj som de lade någon vidare vikt vid. Min efterrätt innebärande hjortronparfait blev mycket hyllad och den efterföljande festen fyllde trivsamt lägenheten. Raketer ska vi dock undvika att beskåda på söder nästa år, närmre Bagdad har jag nog aldrig känt mig.
Jag slänger upp lite bilder från samkvämet, enjoy!
Efterrätten!
Vid 12-slaget
Ibland small det lite för nära
Lagom fint dagen efter...
Johanna
- fina bilder :)
Tack så mycket! Kul att du hittade min blogg bland alla andra miljoner. Kul dessutom att det finns kvinnliga romanistas som får för sig att blogga i Sverige, att inte alla skriver om shopping och sig själva hela tiden. Keep it up! :)
