Crazy times
Den gångna veckan har verkligen bara flugit iväg, jag vet inte hur det blev söndag och jag återigen sitter med datorn i knät och skriver. Jag har jobbat hela veckan och inte orkat göra mycket mer än så, har dock närvarat på inte mindre än fyra pass på nautilus, vilket är ett onormalt uppbåd i sig för min del. Men jag har Kristoffer hos mig för det mesta eftersom han gör sin praktik här i Helsingborg i fem hela veckor. Det är inte dumt alls och jag kan verkligen inte vänta tills vi flyttar ihop på riktigt. Tänk så mycket tid, energi, pengar och besvär vi kommer tjäna, men det får vänta ett tag till.
Idag hade jag en sån där morgon som jag drömskt önskar att jag har oftare, en sån där när man är uppe och ute hyfsat tidigt och ser sådär oförskämt pigg och fräsch ut. Alltför många söndagar har jag känt mig som en etanolstinkande fågelskrämma som borde krypa tillbaka in i skuggorna eftersom jag är patetiskt mycket för gammal för det här. De gånger jag trotsat all vett och ändå ger mig ut utomhus tycker jag mig alltid se käcka och vackra människor som har viktiga saker för sig denna söndagsförmiddag. Så kom alltså min tur idag, när jag fick känna mig sådär. Innan kyrkklockorna dundrade igång klockan 11 i sedvanlig ordning hade jag redan hunnit klä av och kasta ut granen, skicka in min sista uppgift i en av kurserna och rensat rejält i lägenheten. Så när jag begav mig ut på en promenad vid lunchtid var jag skärpt och ståtlig och klädd i åtsittande kläder som planerat matchade varandra. Jag uträttade några ärenden och vandrade omkring staden som om jag ägde den och var mycket nöjd med min förmiddag hittills. Tror att jag ska försöka göra en tradition av detta, men vet inte riktigt hur chanserna ser.
En rolig stund för andra hade säkert varit att beskåda när jag hanterade granen imorse. Jag insåg nämligen att eftersom jag hade vattnat den så himla dåligt skulle troligtvis varenda barr trilla av och lägga sig i golvspringorna i lägenheten innan jag fått ut den. Så vad gör man? Man kastar ut den genom fönstret istället. Sagt och gjort, när den var avklädd öppnade jag fönstret fullt och pressade ut den och hörde den landa på trottoaren, sedan sprang jag allt vad jag kunde ner och öste in den i soprummet. Jag tror inte att någon hann se allt, men precis som när vi kastade den på gräsmattan i Hässleholm hade den inte ett barr kvar när den landade i backen. Jag har inte sopat undan på trottoaren heller så det ser ut som att ett mord har begåtts, fast på ett barrträd. Poolen av rött har bytts ut mot grönt och det ser faktiskt lite lustigt ut. Jag var väldigt noga med att sopa bort varenda litet barr från fönsterbläcket och karmen så att ingen skulle kunna spåra det skedda brottet till mig.
Nu tänker jag avrunda, men skulle först vilja meddela att jag har funnit Kokboken. Den lila-blommiga boken jag fick av mamma i julklapp har fått ersätta den gamla slitna Blocket och gör ett mycket bra jobb, däremot har jag varit på jakt länge efter en kokbok som jag själv kunde skriva in mina recept i och sedan efterskänka till världen. Det finns en fantastisk tillverkare av böcker för sådana syften och många fler, Paperblanks var namnet och de finns i en del Akademibokhandeln-sortiment. Jag stod i säkert en timme och valde mellan olika motiv innan jag fastnade för den här, men tror nog att jag kommer skaffa ett par till när jag får råd, mest för att de är så otroligt fina och välgjorda.
Här är min!
Det här är en väldigt enkel modell egentligen, men eftersom den känns så klassisk blir den ju även tidlös, så då kan jag ha den länge!
Kolla inne på deras hemsida för där finns massor av mönster och modeller, jag är förälskad i nästan alla.
Johanna
Ja den var ovanligt snygg!
Visst är det härligt när man hittar något
som känns helt rätt.
Visst är den? :)
Såg du de andra på hemsidan, de är lika fantastiska de också. Nu måste jag börja skriva allting för hand istället, bara för att få använda dem och därmed kunna motivera att jag ska få köpa fler!
