My Place In Cyber Space

Ja, med versaler. För mig kom den i år lite som en shock, en välkommen sådan dock. När vi återvände för en dryg vecka sedan från ett Mallorca som inte visade sig från sin bästa sida satt jag i bilen och njöt av färgskiftningarna i de skånska löven. Luften kändes sval och frisk och lantisen i mig skrek efter att få springa i lövhögar och plocka kastanjer. Solens strålar känns inte längre heta och frustrerande utan skänker istället ljus åt det framkrypande höstvädret. Sommarjackan har efter ett envist övervägande bytts ut mot den blå skinnjackan och en av de många schalarna har återigen beklätt min hals. Den tilltagande styrkan i vindbyarna gör att cykelturerna tar allt längre tid att avklara, dock bidrar just detta ibland till hög trivselfaktor för mig. Jag älskar att lyssna när blåsten tar tag i trädkronorna och man väntar på att samma pust ska ta tag i en själv. När den kommer till mig och stormar runt i håret och allt annat som hänger löst, då myser jag.

Jag har återförälskat mig i Melo. Han skänkte världen det otroliga albumet Off my chest redan förra året och för en tid sedan blev det även tillgängligt för allmänheten via Spotify. När jag av en tillfällighet startade albumets första låt idag kom ett rus av alla känslor jag stod inför förra året och svalde mig nästan. Allting är så annorlunda i år. Annan stad, annan kärlek annan situation. Andra möjligheter. Det är mycket ljusare i år. Det skulle till och med faktiskt inte kunna bli mycket ljusare, utan att det bländar. Jag trängs just nu på 26 små kvadratmeter med ett mycket begränsat urval av mina materialistiska ägodelar, men jag har funnit mig i det väl. Det är värt de goda ting som situationen för med sig. Jag behöver inte längre en krisplan.

Samtidigt njuter jag på något sätt av den känslomässiga misär som jag förra året befann mig i vid den här tidpunkten på året. Känslan av att ha lyckats ta sig ur en så grav emotionell knipa på ett så slumpartat och osannolikt sätt och att sagan blev lycklig så småningom är underbar. Tänk att hela liv kan förändras av så små detaljer. Man kan inte ändra allting själv, det krävs ingrepp från omgivningen också. Oavsett om det är från väntade eller oväntade håll. Oavsett om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Oavsett om det är välmenande eller illamenande. Oavsett om det uppskattas eller förkastas. Det behövs och är nödvändigt för att förändring ska komma. Tänk på det.

Johanna