Det finns en anledning till allt.

Hallå min trogna skara! Been a while, nuh? Just nu sitter jag och en saftig bit sötpotatis framför datorn och jag klurar på hur allt kommer att te sig nu i den närmsta framtiden. Först av allt vill jag berätta att min kropp inte alls är lika stressad som min hjärna, framför allt inte nu när det är varmt och soligt. Så fort solen strålar känner jag hur mina steg omedvetet saktar ner i tempo, och hur min giraffhals verkligen njuter. Det är en ganska härlig känsla faktiskt. Jag var precis ute en sväng och skulle lämna filmerna vi hyrt över helgen och sedan gick jag inom söderpunkten på väg hem igen. Och mamma, du hade iiinte behövt tillrättavisa mig och förmana mig i förmiddags, det fanns bevisligen en anledning till att jag glömmer viktiga saker på fel ställen, alldeles för ofta. Hade inte mitt etui med körkort, bankkort - rubbet - legat fruktansvärt bekvämt i förarsätet på din bil just nu hade jag just varit avsevärt fattigare. Eftersom jag har kämpat hårt för att det här inte ska bli någon konsumtionshysterisk blogg som alla andra som ligger på Top100-listor över mest lästa (vilket är oerhört sorligt, f.ö.) tänker jag inte lägga upp ett collage av de ting som jag ville införskaffa. Mitt krav efter dessa produkter var imponerande stort och det var nästan löjligt att precis vad min hjärna hade kreerat låg där på display och ropade mitt namn. Mitt i denna situation räddade min glömskhet mig och berättade hur jag skulle leva mitt liv nu. Vem tror på Gud när man kan tro på vetenskapligt bevisade sjukdomar och öde vs. slump? På något sätt känner jag mig till råga på allt oerhört nöjd när jag nu sitter här, fastän jag inte kunde komma hem med en enda butikspåse. Skumt.

För att reflektera i övrigt över min situation nu kan jag uttrycka en liten skvätt av förtvivlan. Varför krävs det att andra ska må bättre på bekostnad av mig? Jag tackar så hemskt mycket för stödet från familj och kärlek just nu, utan den supporten hade jag inte varit stor just nu. Jag väger mina alternativ för fullt medan jag tittar på hur tiden i timglasets övre halva krymper. Inte bara lägenhet att ta beslut om heller, jag har kommit in på alla mina sökta sommarkurser nu så nu står jag även i valet och kvalet över läget där. Ska jag försöka kombinera det med de jobbtimmar jag faktiskt har kanske? Sannolikheten är stor att det blir så. Jag har dock tusen mail att skriva och samtal att ringa, grejer som bara ska krångla av ren princip, det är så det ska vara. CSN, Ikano, nautilus, helsingborgshem, blocket, posten, campus, tre andra universitet, bara för att nämna några. Tror det är slut på uppdatering för tillfället.

Ha det bra och var rädda om er everyone. Ta hand om er, ingen kan göra ett lika bra jobb när det gäller det som ni själva.

Johanna

Kommentarer
Postat av: lilla mamman

Förlåt mig att jag tillrättavisade dig !

Jag vill alltid helst kasta mig iväg till HBG för att ge dig det du för tillfället glömt, men det har jag gjort i alltför många år redan och löser nog inget, allra minst min A-uppsats som ska skrivas denna vecka.

2009-05-11 @ 20:43:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0