still here
Nu sitter jag i min ensamhet och gjorde ett mycket allvarligt försök att vara duktig, dock med kraftiga motsträvanden från de administrativa poster jag eftersöker. Tänkte först ringa och boka besiktning och ställa lite frågor om städningen till hyresvärden. Upptaget. I över en kvart. Sedan tänkte jag att jag så länge skulle ringa Skatteverket eftersom de tydligen inte tycker att jag flyttat alls och inte registrerat min ansökan där, fastän det har funkat hos Sv Adressändring. "Så länge" haha, hade någon hört mig hade de väl drivit med det uttalandet. "Det har många som ringer just nu. Du har placering #44 i kön, beräknad väntetid 22 minuter". Yeeeeah right. Jag gav upp där och ringde tillbaka till den skarpa receptionisten hos hyresvärden som insåg att handläggaren kanske satt och snackade strötjat i luren istället. Fick åtminstone lämna telefonnumret så att de skulle ringa tillbaks, alltid något. Det ska bli så himla skönt när jag fått iväg gamla lägenheten och allt är över där, liiiite mindre papper och administration åtminstone.
Det var tänkt att far och Majsan skulle vara här för länge sedan vid det här laget, skulle hjälpa mig att få iväg soffan som just nu känns som ett oövervinnerligt hinder. Dock dröjer de i hlm eftersom hon fick bakläxa på städningen haha. Oh well, jag har hela dagen på mig i guess. Det är fantastiskt skönt ibland att jobba morgnar, jag har börjat trivas med det. Traska morgonpromenaden via södergatan och södra storggatan vid halv sju och öppna verksamheten för dagen. Sedan bara lämna över allt vid halv två-tiden och checka ut via kundutgången minsann, inte dumt alls. Tyvärr innebär det ju att jag slocknar i soffan klockan tio och verkligen inte orkar hålla ögonen öppna. Man orkar inte göra nånting och kan absolut inte stanna uppe längre än till tolv, då är man helt färdig dagen efter. Tack som tusan för att jag inte jobbar året runt, jag förstår inte hur duktiga alla är som kan orka det. Jag lyckades ju också iofs i 1 1/2 år, men så var det också en oerhörd pärs för mig som jag inte vill göra om. Jag antar att jag bara inte har hittat rätt yrke att hänge mig åt haha, även om vissa av er kanske tror att jag kommer stanna där jag är längre än jag behöver. We'll se.
På lördag har jag och Krille Krokodil varit tillsammans i sju månader. Det hade jag aldrig trott för ett år sedan, inte ens för åtta månader sedan. Jag har ju haft kroken ute efter honom i evigheter känns det som, men trodde och vågade nog aldrig hoppas på att det skulle bli så här bra. Jag är så himla glad för att jag har honom och väldigt tacksam för känslan över att ha hittat rätt. Den tycker jag att alla borde få känna och uppleva och hoppas att många verkligen får göra det.
Nähä, it's time. Jag ska göra lite Ital Stew till när de anländer, men jag lovar att returnera snart. Jag har nog faktiskt en del att delge er men jag vill nog fundera över och selektera lite i informationen aningen mer först. Vi hörs snart! Ha det bra och var rädda om er!
Johanna
Det var tänkt att far och Majsan skulle vara här för länge sedan vid det här laget, skulle hjälpa mig att få iväg soffan som just nu känns som ett oövervinnerligt hinder. Dock dröjer de i hlm eftersom hon fick bakläxa på städningen haha. Oh well, jag har hela dagen på mig i guess. Det är fantastiskt skönt ibland att jobba morgnar, jag har börjat trivas med det. Traska morgonpromenaden via södergatan och södra storggatan vid halv sju och öppna verksamheten för dagen. Sedan bara lämna över allt vid halv två-tiden och checka ut via kundutgången minsann, inte dumt alls. Tyvärr innebär det ju att jag slocknar i soffan klockan tio och verkligen inte orkar hålla ögonen öppna. Man orkar inte göra nånting och kan absolut inte stanna uppe längre än till tolv, då är man helt färdig dagen efter. Tack som tusan för att jag inte jobbar året runt, jag förstår inte hur duktiga alla är som kan orka det. Jag lyckades ju också iofs i 1 1/2 år, men så var det också en oerhörd pärs för mig som jag inte vill göra om. Jag antar att jag bara inte har hittat rätt yrke att hänge mig åt haha, även om vissa av er kanske tror att jag kommer stanna där jag är längre än jag behöver. We'll se.
På lördag har jag och Krille Krokodil varit tillsammans i sju månader. Det hade jag aldrig trott för ett år sedan, inte ens för åtta månader sedan. Jag har ju haft kroken ute efter honom i evigheter känns det som, men trodde och vågade nog aldrig hoppas på att det skulle bli så här bra. Jag är så himla glad för att jag har honom och väldigt tacksam för känslan över att ha hittat rätt. Den tycker jag att alla borde få känna och uppleva och hoppas att många verkligen får göra det.
Nähä, it's time. Jag ska göra lite Ital Stew till när de anländer, men jag lovar att returnera snart. Jag har nog faktiskt en del att delge er men jag vill nog fundera över och selektera lite i informationen aningen mer först. Vi hörs snart! Ha det bra och var rädda om er!
Johanna
Kommentarer
Trackback
