My Place In Cyber Space

Tror faktiskt att jag kanske möjligtvis med stor sannorlikhet... nä, men jag känner mig åtminstone ganska säker på vad som händer nu inom den närmsta framtiden. Har varit ett par turbulente typ två veckor nu som tvingat mig åt håll jag egentligen inte velat gå, och fått mig att nästan ta beslut jag inte borde. I alla fall, så ska jag väl göra som åtminstone de flesta jag pratat med sagt åt mig; stanna i Sverige och min crib ett halvår till. Känns lite motvilligt men jag förstår väl egentligen att det är det bästa och smartaste när nu situationen är så här. Får väl säga på intervjun om två veckor att jag flyttar fram allt ett halvår, enligt deras hemsida gick det alldeles utmärkt att göra så. Eftersom jag dessutom behöver någon form av erfarenhet från de senaste tre åren, tänkte jag därför ringa TKS och erbjuda dem mina tjänster under de kommande sex månaderna, så löser jag det också. Hur förvaring och så ska lösa sig skjuter jag liiiite på framtiden och lämnar över liiiite ansvar över det till pappa att åtminstone kolla upp.

Och det är väl lika bra att börja skolan nu också, så kan jag fixa med studieuppehåll och behålla min plats på programmet med om jag vill det. Om det visar sig bara vara värdelöst på service management så vet jag ju det också, då behöver jag inte fortsätta senare när jag kommer tillbaka, så enkelt är ju det.

Mitt stora depressionsmoln just nu är vad jag ska göra hela augusti, från min hemkomst från Norrland (jaja, västmanland & uppland då) är jag totalt jävla äckelledig, men utan pengar att göra något, och utan någon att göra något med. Skitsugen på att dra iväg nånstans bara, men såna påhitt kan man ju inte få för sig ensam hur som helst, sist det inträffade stod ju alla hemma och darrade knäskålar av nervositet innan jag var hemma igen...

Hörde dessutom idag när jag var och fikade med IS-kollegan Johanna Box att hon och hennes pojkvän funderade på att göra samma JA-resa som jag! Fyyyyy fan vad jag ville det också då, men 30K dyker ju inte upp sådär bara från ingenstans direkt, speciellt inte om man håller på att transformeras till fattig student inom kort. I övrig rapport från IS-fronten kan jag avlägga att jag lämnade ett sjunkade skepp, det är verkligen en fröjd att höra hur kasst allting är och hur cheferna inte lägger ner vikt vid något förutom det som gynnar de själva.

Suck. Men hey, Karma is a bitch.

Wellwell, nu har jag uppdaterat och beklagat mig lite. Hoppas på en ljusare horisont strax, depression hör faktiskt våren och hösten till, nu ska man vara solbränd och nöjd med livet...eeeh ja. Holla!

Johanna