still here

Nu sitter jag i min ensamhet och gjorde ett mycket allvarligt försök att vara duktig, dock med kraftiga motsträvanden från de administrativa poster jag eftersöker. Tänkte först ringa och boka besiktning och ställa lite frågor om städningen till hyresvärden. Upptaget. I över en kvart. Sedan tänkte jag att jag så länge skulle ringa Skatteverket eftersom de tydligen inte tycker att jag flyttat alls och inte registrerat min ansökan där, fastän det har funkat hos Sv Adressändring. "Så länge" haha, hade någon hört mig hade de väl drivit med det uttalandet. "Det har många som ringer just nu. Du har placering #44 i kön, beräknad väntetid 22 minuter". Yeeeeah right. Jag gav upp där och ringde tillbaka till den skarpa receptionisten hos hyresvärden som insåg att handläggaren kanske satt och snackade strötjat i luren istället. Fick åtminstone lämna telefonnumret så att de skulle ringa tillbaks, alltid något. Det ska bli så himla skönt när jag fått iväg gamla lägenheten och allt är över där, liiiite mindre papper och administration åtminstone.

Det var tänkt att far och Majsan skulle vara här för länge sedan vid det här laget, skulle hjälpa mig att få iväg soffan som just nu känns som ett oövervinnerligt hinder.  Dock dröjer de i hlm eftersom hon fick bakläxa på städningen haha. Oh well, jag har hela dagen på mig i guess. Det är fantastiskt skönt ibland att jobba morgnar, jag har börjat trivas med det. Traska morgonpromenaden via södergatan och södra storggatan vid halv sju och öppna verksamheten för dagen. Sedan bara lämna över allt vid halv två-tiden och checka ut via kundutgången minsann, inte dumt alls. Tyvärr innebär det ju att jag slocknar i soffan klockan tio och verkligen inte orkar hålla ögonen öppna. Man orkar inte göra nånting och kan absolut inte stanna uppe längre än till tolv, då är man helt färdig dagen efter. Tack som tusan för att jag inte jobbar året runt, jag förstår inte hur duktiga alla är som kan orka det. Jag lyckades ju också iofs i 1 1/2 år, men så var det också en oerhörd pärs för mig som jag inte vill göra om. Jag antar att jag bara inte har hittat rätt yrke att hänge mig åt haha, även om vissa av er kanske tror att jag kommer stanna där jag är längre än jag behöver. We'll se.

På lördag har jag och Krille Krokodil varit tillsammans i sju månader. Det hade jag aldrig trott för ett år sedan,  inte ens för åtta månader sedan. Jag har ju haft kroken ute efter honom i evigheter känns det som, men trodde och vågade nog aldrig hoppas på att det skulle bli så här  bra. Jag är så himla glad för att jag har honom och väldigt tacksam för känslan över att ha hittat rätt. Den tycker jag att alla borde få känna och uppleva och hoppas att många verkligen får göra det.

Nähä, it's time. Jag ska göra lite Ital Stew till när de anländer, men jag lovar att returnera snart. Jag har nog faktiskt en del att delge er men jag vill nog fundera över och selektera lite i informationen aningen mer först. Vi hörs snart! Ha det bra och var rädda om er!





Johanna

MIN hyllning till MJ

Jag har nog medvetet inte låtit nyheten tränga in. Jag låg och halvslumrade torsdagskvällen för två veckor sedan och väntade på att Kristoffer skulle stänga av datorn och tv:n och släcka lampan för kvällen. När svt24s nyhetssändningar avslutades lyssnade jag knappt med ett halvt öra, men när de berättade att Michael Jackson hade dött satte jag mig käpprätt upp i sängen och gapade. Jag skrek VA?! alldeles för högt rakt ut i luften, och satt sedan tyst under hela inslaget. Efteråt tog det riktigt lång tid för mig att somna, jag hade stött på en situation som var fullkomligt overklig. Nu, nästan två veckor senare, inser jag att det inte har gått en dag utan att jag tänkt på honom och förundrats. Sjävklart har ju medierna ständigt påmint mig om hur verkligheten ser ut och jag har pratat med många runt om mig om det men på något sätt har jag inte velat acceptera det.

Jag kan inte säga att Kungen av Pop aldrig har varit en av mina favoriter, jag kan däremot säga att jag  väldigt inkonsekvent lyssnade på musiken han gjorde. Men jag har alltid först tagit för givet och sedan fått bekräftat att all musik han gjort har blivit till guld. Man kan inte låta bli att älska den, oavsett vem man är. Alla har sin egen favorit, om inte två eller ännu fler. Dessutom har jag alltid hållit honom bakom ryggen i vått och torrt, musik- eller juridikmässigt. Jag vägrade tro något som skrevs om honom någon gång och önskade honom att allt han försattes i skulle upphöra.





Inte en tår har fällts av mig på de tolv dagar som gått sen Michael Jackson dog. Ikväll, när jag satte igång den livesända minneshögtiden för honom i Staples Center flödade tårkanalerna över. Jag grät. I början, när Stevie Wonder sjöng I'd never dream you'd leave in summer som redan innan är hjärtvärmande toner för mig, var det fortfarande värdigt och sansat. I slutet, när hans dotter berättade hur mycket hon innerligt saknade honom, då hade reson bytts ut mot fullständigt och hejdlöst sprutande. Att se hur mycket han har betytt för så många och därigenom också mig rörde mig in i mitt omplåstrade hjärta. Minnesstunden var helt underbar och värdig en människa så god och underlig som Michael Jackson. Storslagen men blygsam. Gamla rävar och unga barn. Tårar och leenden. Han förtjänade varenda sekund av uppmärksamhet och beröm och grandiosa ord som delades ut. Han borde fått höra dem redan för två veckor sedan.

Jag ville att Michael Jackson skulle leva för alltid. Jag ville att han skulle få ordning på allt i sitt liv och få upprättelse och att bördorna som han burit på sina axlar skulle lättas.

Jag ville att Michael Jackson skulle leva för alltid.





Johanna

Hemskt mycket hej.

Som vanligt går det alldeles för långt mellan mina egna besök här, det är jag fullt medveten om. Lite skamsen också, eftersom det faktiskt är folk som läser, räknar med eller åtminstone hoppas på något nytt sedan sist. Men jag ska hålla den vid liv, det lovar jag. Anledningen till denna paus på över två veckor stavas tid och engagemang. Det enda som rört sig i huvudet på mig är flytten som nu äntligen gått någorlunda av stapeln. Så fort jag fått minuter över har de gått till att fundera och klura och fantisera om den. Övrig tid har hårt abonnerats av jobb dessvärre. Fina pengar men inte speciellt challenging och utvecklande och meriterande på några bra sätt.

Nu, söndag eftermiddag, har jag dock hittat en tidsrymd i vilken jag finner det passande att spendera en stund här. Kristoffer har deserterat från hemmet i LA och befinner sig som åskådare vid en av stadens sportattraktioner. Vi har vrit ute en sväng med båten innan idag, han fixade inte vågorna helt hundra. Dena goda minen upprätthölls relativt länge men när vi kom tillbaka till fast mark kunde man urskilja ett nederlag. Havet - Kristoffer, 1-0. I övrigt skulle jag förklara helgen som en vinst; mycket sol och till och med bad. Den frusterade röda nyansen på min bringa (som jag för övrigt surt men envist erfar årligen) kommer lägga sig i sinom tid och myggen är utrotade från sovrumsatmosfären, det kallar åtminstone jag en seger.

Inte ens 40 sidor kvar i Pelecanosboken The Way Home nu förresten, slutet är nära! Tur för mig att jag la hela skatteåterbäringen på den största adlibrisbeställning som jag själv någonsin skådat. Nu saknas inte många böcker för att åtminstone Pelecanoskollektionen ska vara komplett. Men jag har bestämt mig för att önska mig böcker vid varenda tänkbart tillfälle, en ny bokhylla ska införskaffas och utfyllas. Dessutom kan jag berätta en liten rolig anekdot angående ämnet: I julas, innan vi blivit tillsammans men då vi likväl hade hyfsat koll på den andras intressen, gav jag och Kristoffer varsin bok till den andra som en julklapp. Han fick min olästa men nyligen införskaffade Drama City av Pelecanos (jag läste genom biblioteksmaterial), i utbyte fick jag klassikern Svindlande Höjder. Ingen av oss kunde varit mer fel ute. Jag läste de första 30-40 sidorna och höll på att dö av tristess. Kristoffer å andra sidan fördjupade sig och frotterade sig i smaklöshet och dåligt författarskap, enligt honom såklart. Vi har bestämt oss för en book swap ASAP för att återställa balansen i tillvaron. Det är han som ska ha de stora, tunga klassikerna i sin hylla, och jag som ska ha amerikanska hårdkokta deckare eller politiska kritikers galla och sneakerböcker i min.

Oh well, nu är det dags att checka ut för den här gången. Hör av er vettja och kom och hälsa på i nya lyan! Ta det försiktigt, vi hörs! :)

Johanna

Sry

Ber ödmjukast om ursäkt att jag lämnade rummet senast på detta cliffhangervis. Det ska inte upprepas. Faktum är att jag mådde väldigt bra igen väldigt kort efter utbrottet, så det var inte alls så illa som det kanske kudne antas. Fotona återfanns och ställs ut nedan.







Den här veckan och förra har varit oerhört trasslig - ja, det är nog exakt det ord jag eftersöker. Massa grejer som skulle hanteras kring flytten (ringa comhem, ringa öresundskraft, lite rekning på ikea och sånt där) samtidigt som saker strulade. Idag har jag haft världens huvudvärk som jag skyller enbart på posten. Ja, kalla det grov trolöshet mot huvudman om ni så vill, men ibland är de fan dumma i huvudet. Eftersom jag flyttar första juli har jag begärt adressändring som ska gälla från och med då. Dock har någon liten jävla semestervikarie satt på eftersändnings-etiketter på AAALLA mina brev redan nu och strukit mig från min gamla lägenhet. Detta TROTS att det tydligt och klart står mitt namn på brevinkastet i gamla lägenheten fortfarande och jag INTE står uppsatt på den nya. Vad fan sysslar de med!? Dessutom hade de inte returnerat mina brev när de inte kunde dela ut dem, utan de hade LAGRAT dem nere på brevsorteringen ända sen förra veckan. Jag hoppas att ni förstår exakt hur upprör jag hade låtit om jag berättat det här irl för er och därför tar till er den sinnesstämning jag besitter varenda gång jag tänker på denna fruktansvärda vårdslöshet. Inte ETT rätt mina vänner, inte ett enda.

Oh well, på måndag morgon ska jag ringa och kolla att de sköter det och ställt allt till rätta igen, annars kommer påföljder att synas. Jag är inte att leka med och underskatta i sådana sammanhang, inte. Men fram tills dess tänker jag njuta av den post jag fått, mina fem tavlor har kommit och dem är jag fantastiskt nöjd med. Can't wait tills jag köpt ramar och kan hänga upp dem i min nya fina lägenhet. Det enda min hjärna kretsar runt nu är flytten och det ska bli så fruktansvärt kul och skönt med eget igen. Hjärtligt välkommen då. :)

Imorgon är det midsommar, ta det lugnt med snapsen!


Johanna

emotionellt instabil

Det kan svänga snabbt. När jag åkte hem till hbg idag var allt lugnt. Några timmar senare sitter jag och ska lägga över bilder från kameran. Fina bilder som vi tog nere i borstahusen från kristoffers födelsedag igår. Och när jag istället lyckades radera dem utan att kunna återställa det brast det och jag började verkligen storgråta. Hrm?

Ville bara dela med mig nu om hur snabbt det faktiskt kan svänga ibland, även för de bästa. Va rädda om er!

Johanna

På allmän begäran

En fågel skrek i mitt öra att jag inte skriver alltför ofta här, det är ju en fakta som är väldigt relativ och objektiv skulle jag vilja säga. Framför allt när skrikarfågeln själv nöjer sig med att läsa andras istället för att komponera i sina egna fenomenala fågelbon. Men jag kan väl själv känna att det ligger ett visst mått sanning i det. Här följer en rad godtyckliga förklaringar som ni får köpa bäst ni vill:
1. Jag har inte varit hemma. (Halmstad. Jag trivs och köper inte det, jag bara finner mig i det.)
2. Jag har inte haft tillgång till Internätet
3. Jag har haft en tenta att skriva.
4. Jag har sträckläst The Turnaround av Pelecanos. (Fantastisk för övrigt, men det hör inte hit.)
5. Det har varit fint väder.
6. Det har hänt mycket, men jag har inte haft speciellt mycket att säga.
7. Jag har varit trött.

Många av dessa komponenter förekommer förvisso ofta i olika sammanhang men det har klumpat sig lite extra nu kanske. För fem minuter sen skrev jag dock mitt sista tecken på den slutliga hemtentan för i år, och var så trött på den att jag inte ens bemödade mig att läsa igenom allt en säkerthetsgång. Från och med imorgon när jag slänger den i campusfacket har jag officiellt sommarlov. Att jag sedan inte ska tillbaka till campus på många månader hör inte hit. Jag ser riktigt mycket fram emot sporadiskt slöläsande när helst det mig anbelangar. Att sköta all undervisning och examination via datorn. Att bara "gå i skola" regniga dagar. Att läsa kurser helt tagna ur intet, bara för att de är lite intressanta och användbara. Vad gjorde folk innan distanskurser på sommaren?

Vad jag mindre ser fram emot är jobbveckorna jag har framför mig, tiderna är antingen 7-15 eller 10-18. Wiiiie vad jag vill studera hela livet och aldrig ha ett "riktigt" jobb. Men klaga ska man ju inte, jag är ju dessutom ledig varenda helg, lagom skönt. =) Det kan troligtvis vara det jag saknar minst av allt (eller snarare är mest glad att slippa, om ni förstår den markanta skillnaden?) från min tid som butikspersonal. Att stå och jobba till fyra på söndagen en lönehelg när alla ens kompisar hade haft kul hela kvällen innan på rätt sida om världen. No more weekends hoppas jag! Vi får väl se hur väl jag kommer lyckas med det med tanke på vilken branschväg jag har slagit mig in på.. :P

Oh well, nu ska jag fira att jag är färdig med tentan genom att sova. Är man gammal så är man. Ta hand om er, på återseende!




Johanna


Behold




Johanna

Wiiiiie

Ok, jag vet att jag lovat mig själv såväl som er andra att detta inte ska bli någon konsumtionsblogg; jag får alltså inte skriva vad jag vill ha eller har skaffat mig i materialistisk väg. Här kommer dock (det förhoppningsvis enda) undantaget som bekräftar regeln:

Hjortronsylt.

Hittar man det i butikerna så är det oerhört exklusivt och oerhört dyrt. Nu hittade jag en rejäl burk för tjugosex spänn, det gick ett rus av glädje genom mina vener när jag såg detta. Såklart haffade jag den direkt och köpte ingredienser så att det ikväll efter jobbet bjuds på pannkakor med vaniljglass (som jag ju vanligtvis inte alls är förtjust i) och den distinka, omisskännliga smaken av hjortron. Fantastiskt.

Nu lyckades jag bränna baconen som jag skulle ha i min baguette med tzatziki och sallad bara för att jag så gärna ville dela med mig av min lycka. Jag får nog steka ett par nya så att inte mamma och kristoffer klagar på att jag äter farlig mat. Där fick ni dagens recept hos casa Moi på köpet, you're welcome. Längre och innehållsrikare inlägg kommer inom kort.

Ha det bra så länge, va rädda om er!

Johanna

Nu så..

Ojojoj klockan är inte ens 12 på dagen och jag har ändå hunnit ta ett rejält tag om mitt liv. Lägenheten är inofficiellt uppsagd och jag har fått min tvåa, kontrakten på båda når mig nästa vecka. Jag har skickat efter blanketter från både csn och försäkringskassan och precis nu har jag suttit och kollat upp kurslitteraturen för sommarkurserna. Det visade sig att alla - och nu menar jag ALLA - böckerna går att låna på biblioteket här i Helsingborg. Så när jag är färdigknåpad med mitt inlägg här ska jag bege mig med en stor väska dit, lika bra att fixa det direkt. Men det är ju hur skönt som helst, jag behöver inte köpa en enda bok, om jag inte väldigt gärna vill det sen förstås. Kurserna jag ska läsa är först 2 i företagslära vid Mittuniversitetet, "Hållbart företagande" & "Marknadsföringens etik". Innan dess slängde jag in "Mellanösterns moderna historia" som jag läser från Umeå Universitet, mest för att det lät riktigt kul. Dessvärre har jag ju en idiottenta i ekonomistyrning 24 augusti som jag helst av allt aldrig skulle vilja skriva igen. Men det känns just nu inte som ett omöjligt uppdrag att hinna med detta i sommar. Jag har ju inte fått överdrivet mycket jobb, så borde ju hinna med detta också.

Hade fruktansvärt svårt att sova i natt och eftersom jag visste att jag skulle ha fått svar på mitt mail till ikano runt niotiden låg jag vaken och rak i sängen som ett stearinljus och kunde inte somna om heller. Nu kommer jag hålla mig fruktansvärt upptagen med alla sysslor som följer med mina beslut. Vi hörs senare, ha det bra! =)

Johanna

Det finns en anledning till allt.

Hallå min trogna skara! Been a while, nuh? Just nu sitter jag och en saftig bit sötpotatis framför datorn och jag klurar på hur allt kommer att te sig nu i den närmsta framtiden. Först av allt vill jag berätta att min kropp inte alls är lika stressad som min hjärna, framför allt inte nu när det är varmt och soligt. Så fort solen strålar känner jag hur mina steg omedvetet saktar ner i tempo, och hur min giraffhals verkligen njuter. Det är en ganska härlig känsla faktiskt. Jag var precis ute en sväng och skulle lämna filmerna vi hyrt över helgen och sedan gick jag inom söderpunkten på väg hem igen. Och mamma, du hade iiinte behövt tillrättavisa mig och förmana mig i förmiddags, det fanns bevisligen en anledning till att jag glömmer viktiga saker på fel ställen, alldeles för ofta. Hade inte mitt etui med körkort, bankkort - rubbet - legat fruktansvärt bekvämt i förarsätet på din bil just nu hade jag just varit avsevärt fattigare. Eftersom jag har kämpat hårt för att det här inte ska bli någon konsumtionshysterisk blogg som alla andra som ligger på Top100-listor över mest lästa (vilket är oerhört sorligt, f.ö.) tänker jag inte lägga upp ett collage av de ting som jag ville införskaffa. Mitt krav efter dessa produkter var imponerande stort och det var nästan löjligt att precis vad min hjärna hade kreerat låg där på display och ropade mitt namn. Mitt i denna situation räddade min glömskhet mig och berättade hur jag skulle leva mitt liv nu. Vem tror på Gud när man kan tro på vetenskapligt bevisade sjukdomar och öde vs. slump? På något sätt känner jag mig till råga på allt oerhört nöjd när jag nu sitter här, fastän jag inte kunde komma hem med en enda butikspåse. Skumt.

För att reflektera i övrigt över min situation nu kan jag uttrycka en liten skvätt av förtvivlan. Varför krävs det att andra ska må bättre på bekostnad av mig? Jag tackar så hemskt mycket för stödet från familj och kärlek just nu, utan den supporten hade jag inte varit stor just nu. Jag väger mina alternativ för fullt medan jag tittar på hur tiden i timglasets övre halva krymper. Inte bara lägenhet att ta beslut om heller, jag har kommit in på alla mina sökta sommarkurser nu så nu står jag även i valet och kvalet över läget där. Ska jag försöka kombinera det med de jobbtimmar jag faktiskt har kanske? Sannolikheten är stor att det blir så. Jag har dock tusen mail att skriva och samtal att ringa, grejer som bara ska krångla av ren princip, det är så det ska vara. CSN, Ikano, nautilus, helsingborgshem, blocket, posten, campus, tre andra universitet, bara för att nämna några. Tror det är slut på uppdatering för tillfället.

Ha det bra och var rädda om er everyone. Ta hand om er, ingen kan göra ett lika bra jobb när det gäller det som ni själva.

Johanna

Hjärnaktivitet

Jag har länge funderat på mina inlägg här, att de känns fruktansvärt onödiga och bara avrapporterande om vad som hänt. Ändå har jag missat att berätta hur mycket som helst; hela våren har varit hur aktiv och full med händelser som helst som jag försummat att delge. Inte för att det har varit enorma nyheter att dela med mig till omvärlden om, but still. Två resor uppåt i landet som varit upplevelserika för mig, den första fick mig att besluta om min framtid medan den andra lät mig återse saker som jag verkligen saknar eller verkligen ville göra. Båda upplevelserna blev sopade under mattan här, det borde inte få gå till så.

Problemet jag har är främst med formuleringarna. Jag kan inte bestämma mig och hålla mig till en sinnesstämning endast. Ibland lever jag i misär med på ruinens brant med stökigt rum, tendenser till shoppingmani, en fruktansvärt odisciplinerad och destruktiv livsstil och dålig fysisk hälsa. Men lika ofta kan man se situationen med en livsåskådning som menar att jag faktiskt kaaan resa mig ur min ekonomiska kris, att jag äntligen är med min drömprins och har det så där oförskämt bra tillsammans med honom, att jag börjat träna och att min karriär som jag har påbörjat och min framtid inte behöver vara sådär oviss som jag ibland påvisar.

Jag vet absolut inte vart jag vill komma med mitt resonemang. Kanske vill jag säga att allting går i vågor och perioder, allting kan inte vara bra (eller dåligt för den delen) samtidigt hela tiden. Kanske önskar jag få sagt att jag lever i en drömsk verklighet just nu och ser mina vanliga plågor i nytt ljus; tänker i lösnings- istället för problembanor. Jag försöker. När någonting är sådär superbra i ens liv måste man passa på att njuta, men samtidigt inte bli för beroende och förlita sig för mycket på den delen. Man måste försöka få alla hjul att rulla samtidigt, men fungerar inte ett måste de andra kunna bära upp resan ändå. Om ett hjul ensamt ska dra hela lasset kommer det kollapsa förr eller senare, det är snarare än en regel än ett olyckligt undantag.

Nu försöker jag inte vara någon jäkla life coach här inte, det finns det så många töntar ändå som kallar sig. Nu ska jag lägga ner tankeverksamheten för ikväll och gå och ringa ett efterlängtat samtal till min underbara älskade. Det finns inget i mitt liv som gör mig så glad som Kristoffer just nu.
(Lizzie är alltid delad etta dock)








Får jag avsluta med ett riktigt töntigt skämt? Va, får jag verkligen det? Okej då:

Vet ni vad man får om man korsar en papegoja med en tusenfoting?
- En walkie-talkie..

Hahaha jag älskar såna skämt, de är så dåliga men ändå så underhållande. Förläng livet!


Johanna


Pyssel, part 2

Kan inte hålla fingrarna borta från det tydligen. Jag har precis varit nere i syaffären här på Söder och köpt på mig massa fina grejer och massa nödvändiga grejer. Min syster var ju utomordentligt snäll när hon utan vidare skänkte en symaskin till mig. Tyvärr är ju kvaliteten något bristande med den, så jag svär ungefär lika mycket som jag lovordar dennes existens. Men allt jag lyckades shoppa på mig uppe påp Beyond Retro i Sthlm senast har tagits i tu med och börjar framformas. Ser fram emot lite varmare väder så att jag kan få testa mina kreationer i praktiken. Mer pyssel som är tänkt att utövas idag är att jag äntligen hittat en fungerande koppling till mina nätverkssladdar. Det tog ett par vändor (tre, närmare bestämt) innan jag fick rätt, men nu blir det omorganisering och förändring i rummet. Hoppas att det kan bli bra, framtiden lär visa.

Tänkte bara lägga fram dagens onödigaste gnäll innan jag tackar för mig idag; just nu har Gina tricot massa fina kläder och smycken inne! Problemet med det är att man så gärna vill ha, faktiskt kan köpa dem eftersom de nästan är oförskämt billiga, men ändå inte kan rent mentalt eftersom ALLA har dem. Varje plagg produceras i hundratusentals upplagor så att man inte kan vända sig om på stan utan att se någon med samma tröja som man precis köpt. Att köpa en klänning eller festkläder där är inte att tänka på ens, vem vill hitta en klädtvilling på festen? Inte jag tack. Antar att jag får ta och investera i en vettig symaskin utan katthår och fortsätta stå för mina egna influenser.

Va rädda om er, på återseende!

Johanna

Nyheter, folks!

Idag tänkte jag endast göra två saker här:

1. Berätta för världen att jag minsann får hjärnsläpp helt och gått och skaffat träningskort! Det ni! Trodde ni att det skulle hända va, såg ni det komma? Kändes så sjukt löjligt att skylla på att jag inte HINNER träna när jag jobbar bla bla bla, när jag i själva verket går förbi inte mindre än FYRA gymkedjor bara på promenaden mellan jobbet och hemmet. Katastrof att jag inte gjorde det tidigare bara. Nu blev det iaf ett månadskort på nautilius på andra sidan torget, gym och träningspass och bad och hela köret. Nu jävlar ska jag ge ålderstecknen lite motstånd haha.. :P

2. Melo har lagt upp nyare låtar; samma album men andra än de som har legat där ett tag. Är du ett lika stort Melo-fan som jag bör detta kollas upp omedelbart. http://myspace.com/moodymelo. Kanongrejer!

Vi hörs, ta det lugnt där ute i de ljusa vårnätterna! =)

Johanna


Disigt & Dåsigt

Sådant var vädret och mitt sinne i förmiddags, när jag något för tidigt för bådas tycke lämnade Kristoffers lägenhet för återresa söderut. Fastän man utan undantag blir lycklig varenda gång man skådar åsen och vet att man snart är i gulrött land igen kan jag faktiskt inte låta bli att längta upp lite igen. Det ultimata hade ju således varit att ha kärleken lite närmre, åtminstone inom Skånes riksgränser. Kalla mig lokalpatriot som vanligt, I can handle it.

Under eftermiddagen har ny kaffekokare inhandlats till hushållet och här sparade jag inte på krutet. Mors välkomnade tillskott på mitt konto hjälpte mig att introducera en svart och kromblänkande timer-historia till resten av mina köksattiraljer. Tillsammans med halvkilot införskaffat hallon/limete som jag uppskattande fyllde på mina burkar med utgör de en tacksam uppdatering som jag och många andra med mig ansåg behövas.

Nu har jag gjort vad jag ska för kvällen här vid datorn vågar jag påstå, beställde en hel hög med böcker när jag ändå var tvungen att beställa kursböcker. Har haft lite flyt den här gången på kursen faktiskt, jag har lyckats låna från både hässleholm och helsingborgs bibliotek och inte behövt skjuta min ekonomi i sank mer än nödvändigt den här månaden. Perfekt! =) Tänker nu bege mig mot sängen för att komma igång med en av dem, den förväntade tristessen till trots. Ta det lugnt där ute y'all!




Johanna

Jag & Niklas spånade precis på massakerplaner.

Jo, det är sant. Men det var hans idé och det var mest ett skämt (åtminstone från min sida ;P). Nu är jag dock inte så arg och trött på skolan så att jag vill avrätta den längre. Vi har haft sistasista delen av metodkursen idag. Så skönt! På måndag börjar nästa, förhoppningsvis och förmodligen roligare framöver alltså. Och nu ska jag dessutom fatta väskan när som helst och bege mig iväg på Hallandsweekend. Ska bli supermysigt, saknar redan även fast det inte ens var två dygn sen vi träffades. Märkligt hur man verkligen kan skapa ett beroende av saker och människor. Jag funderade för en stund sedan på att tjejer och kvinnor verkar vara mer sällskapssjuka och ha ett större behov av att ha någon runt om sig hela tiden. Det är ju naturligtvis mina egna observationer och studier som jag utgår ifrån nu, men de känns minst sagt tillförlitliga måste jag säga. Däremot inte standardiserade; jag tillhör till exempel inte den kategorin. Men så är jag väl känd i mina kretsar för att trivas bäst när jag är själv, även om det är trevligt att umgås med rätt sällskap förstås. Men att bara umgås för närvarons skull och inte göra saker ensam har aldrig varit min cup of tea.

Tack förresten för alla trevliga gratulationer och uppvaktningar som skedde förra helgen, det var jätteroligt. Det vägde till och med upp det berg av disk som jag fick åtgärda senare. Helgen avrundades med sista delen i Xmen-trilogin i Landskrona med popcornmassor. Perfekt avslut.

Avslutningsvis för den här gången vill jag mycket passande slänga in Tony Rebel - Another Bill Again

Ha det bra allihopa, ta det lugnt tills nästa gång! =)

Johanna

sjuuukis

Klockan är strax dags att slå tio slag, men det är läggdags för mig nu minsann. Kroppen har lämnat in sitt veto mot tre utekvällar i rad, oavsett om det var väldigt lugna kvällar. Stressen och kravet på totalt engagemang hela helgen tog nog ut sin rätt; nu sitter jag med tio lager kläder, en igengrodd näsa och ett par öron som uppfattar min egen röst som inuti en burk. Kul. Idag har jag dessutom jobbat och slitit, fastän jag lovade mig själv i vintras att jag aldrig skulle göra det igen när jag är sjuk. Men nu är det inga fler jobbeftermiddagar den här veckan, så jag ska vila ut mig ordentligt och lägga mig tidigt och pyssla om mig själv ordentligt. I helgen är det dubbla kalas så då har man inte tid att vara sjuk minsann.

Vi hörs mer när jag är på rätt köl igen! Ta det försiktigt där ute och undvik min förkylning =)

Johanna

Oh, and by the way...

Måste förresten ta lite utrymme att klaga på boksorteringarna i dagens samhälle. Om jag vill leta efter deckare som utspelar sig i amerikansk miljö och absolut inte är skriven av en svensk (framför allt kvinnlig) författare, måste jag verkligen plöja genom allt det andra skitet först? Internet blir jag helt vansinnig på, det går inte att hitta en bok av en händelse där, inte utan att ha vandrat och irrat vilsna rundor bland Stieg Larsson, Mari Jungstedt, jävla Liza Marklund och idiot-Jens Lapidus. I bokhandeln är det likadant, och utbudet är lika med noll. De försöker innerligt driva mig över gränsen! Biblioteken är det enda som någorlunda kan gå an, men även där måste man spendera en bra stund letandes. Nä, rösta för omsortering snarast!



en lite irriterad tjej...


Johanna

Dumma, dumma..

Igår och idag tyckte jag att massa saker var jobbiga, så jag har suttit framför min dator och gått runt här i lägenheten och lagt till "dumma, dumma" framför allt jag tyckte varit dumt mot mig. Sara har haft väldigt roligt åt detta, och jag är gladare nu när jag fått avreagera mig. Men

Dumma, dumma skolarbete som aldrig kommer hinna bli bra i tid.
Dumma, dumma jobb som tagit upp tid för mig som jag egentligen inte hade den här veckan.
Dumma, dumma lägenhet som måste städas och snyggas till inför alla gäster som ska komma.
Dumma, dumma Kristoffer som inte är här hos mig.
Dumma, dumma tandläkare som vill att jag ska ta mig dit imorgon, har varken tid eller råd till det nu.
Dumma, dumma födelsedag som nalkas med alltför stora steg.
Dumma, dumma latmask-Johanna som har för dålig discplin och äter för lite och för fel.
Dumma, dumma ekonomi som är körd i botten.
Dumma, dumma väder som är regnigt och grått.
Dumma, dumma folk som inte tänker komma på vår fest.

Annars är allt bra. =P

Johanna

Pyssel

Tisdag em; igår var jag flitig och pysslig indeed. Igår morse lämnade Kristoffer mig för andra sidan hallandsåsen, förhoppningsvis är han tillbaka redan imorgon. Efter skoldag fram till tre lämnade jag tillbaka gårdagens hyrfilm i tid (applåd anyone?)  och tog mig in till stan. Sanslöst hur man faktiskt kan anse det vara en uppoffring att behöva ta sig de där fem minuterna in till supercentrum haha, men så känns det i alla fall. Var inne på Kjell&Co och försökte få fram vad det var för manick jag skulle ha till de där sladdarna, men eftersom jag knappt visste själv hade stackaren bakom disken också lite problem. Till slut kom vi fram till att det jag ville ha inte fanns inne, skulle återkomma under veckan. Får väl vänta lite med att flytta runt allting här inne på rummet. Jag tog mig ut till ÖoB sen och köpte lite att pyssla med hemma; tavelramar, nya teburkar och en ljuslykta till köksvrån. Allt är på plats nu, jag har till och med städat och rensat i teskåpet. Jag har fått ett fantastiskt gott rosa te av Kristoffer som gör det löjligt lätt att fortsätta nominera honom till världens bästa pojkvän. Teet påminner a lot om det jag fick i Ungern som jag har längtat och letat efter ända sedan dess. På den tiden när jag och Maja var stammisar på Aleksandras hade vi begränsad tillgång till något liknande, men att verkligen ha det i en egen burk i mitt eget hem är lycka!

Idag har jag fortsatt på min kreativa bana, jag är uppriktigt sugen även jag på att skaffa mig en symaskin och gå loss, haha. Efter skolan, som tvingade upp mig till lektion redan klockan nio, (dvs. resa sig ur sängen 8.50)har jag nu suttit en stund och gjort om mina gamla röda panelgardiner som ändå var blekta och fula till kuddfodral. Det är så jäkla mycket omständigare och sämre att tråckla och göra allt för hand, men har inte så mycket val. Så efter en tredjedel av kuddarna färdiga tar jag en paus och beger mig in mot stan tänkte jag. Måste göra ett nytt försök med den där sladdmojängen/ maniken/prylen/grejen. Dessutom säger såväl min mor som min syster att den där klänningen jag vill ha på banketten imorgon ser ännu värre ut om jag inte sätter ett skärp i midjan, så jag måste ut och jaga efter ett sånt också. Ni har ingen fashion sense alls haha! Eller ni delar inte min åtminstone, kanske min smak som är något excentrisk ;P

Ikväll måste jag hänge mig åt fokusgruppseminariet som jag missade när jag var i sala/uppsala/sthlm, jag har en ny chans att gå på den imorgon utan att behöva skriva massa kompletteringar. Men det kräver ett par timmas komponerande av text ikväll, det är jag inte alls sugen på. Men efter seminariet imorgon är det bara lattjo haha; först kommer Sandra och ska kapa frillan lite, sen är det dags för banketten som ska bli superintressant. När jag kommer hem sitter där förhoppningsvis en fin kille och äter allt godis jag köpt till honom som kompensation för att jag negligerat honom under kvällen. Så då tänker jag inte ägna en enda timme åt skolan, inte på ett par timmar i alla fall..

Nähä, staden & blåsten kallar! Ta det försiktigt så hörs vi! =)




Johanna


Grattis förresten till johanna & kristoffer på den där dagen i söndags, då blev vi två månader gamla ♥


Hrmpf

Nu sitter jag en söndag eftermiddag och är lite rastlös. Jag flängde hem från Kristoffer i La alldeles för tidigt för att vara söndag. Detta eftersom jag trodde att det skulle bli fotografering av nu, men fotografen ställde in i sista sekund. Vi har hållit på och skjuta på det hur länge som helst redan, kändes tråkigt att det inte blev av nu heller. Får väl helt enkelt ta tag i pluggandet och kanske lite städande också. Sara kommer hem imorgon från en vecka i Sthlm; lika bra att här är fint då.

Ta det lugnt där ute i i vinter-på-väg-mot-vår - vädret, vi hörs! =)

Johanna

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0